Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEXTILARBETAREN
ret måste betäckas för att skydda
tillverkningen för eventuell förorening.
Målare och tapetserare ha i alla tider
gjort sig mössor av papper. Denna idé
har visat sig vara användbar också för
kvinnliga arbetare. Vid en chokladfabrik
har man sålunda åstadkommit en enkel,
praktisk och klädsam modell. Mössan
förfärdigas av silkespapper i vanligt
standardformat 50 ggr 76 cm. Det åtgår ett
ark till varje mössa och som en bok dylikt
silkespapper i detaljaffärerna kostar 25
öre, blir det sålunda endast 1 öre material
i varje mössa. En dylik mössa kan inte
gärna användas mer än en dag, vilket
egentligen gör den mer hygienisk än en av
tyg, som ofta användes ganska länge
innan den tvättas. Papper är även ett
mycket effektivt skydd mot damm. Genom att
denna pappersmössa direkt formas på
huvudet, kommer den också att bättre sluta
till om håret. Den påsättes med en enkel
omvridning av snibbarna och hopfästes
endast med en hårnål.
Möjligheter finnas således att på olika
sätt och allt efter olika behov ordna
mössfrågan. Det förutsätter emellertid
intresse från ledningens och arbetarombudens
sida, ty de unga arbeterskorna ha sällan
förståelse för det faromoment, som deras
nya och klädsamma, men för industriellt
arbete föga lämpade hårmod innebär.
*
I sin till Socialstyrelsen ingivna
berättelse för 1931 års verksamhet framhåller
yrkesinspektrisen bl. a. följande:
Genom 1931 års riksdagsbeslut antogs det
förslag till moderskapsförsäkring och
moderskapsun-derstöd, som av k. m:t framlagts i samband med
sjukkassereformen. Möjligheter komma nu att
finnas att beivra vissa missförhållanden, som ej
så sällan inträffa, nämligen att barnaföderska
visserligen enligt lagens bestämmelse avhåller sig
från sitt ordinarie arbete under 6 veckor efter
barnsbörd, men för sitt uppehälles skull drives att
i stället taga, annat kanske tyngre arbete. Tyvärr
kommer det att dröja ännu några år innan den
nya sjukkasselagen träder i kraft och därmed
också möjligheten för arbeterskorna att utnyttja de
nya bestämmelserna. Det är på
centralsjukkassornas bildande, som denna möjlighet hänger, då det
är dessa som enligt lagen skola handha såväl mo-
derskapsförsäkringen som understödet.
Lyckligtvis behöver man ej vänta på att
sjukkassereformen hunnit genomföras i hela landet. Så snart
på något håll centralsjukkassa blivit erkänd,
inträder nämligen omedelbart skyldighet för denna
att utge moderskapsförsäkring. Även
moderskaps-understöd kan genom beslut av k. m:t få utdelas
av enstaka centralsjukkassor utan att man
behöver invänta sådana kassors bildande i samtliga
län. Det är emellertid ojämförligt mycket
fördelaktigare för industriarbeterskor att genom direkt
anslutning till sjukkassa som medlem bli delaktig
av dennas moderskapsförsäkring, genom vilken de
erhålla betydligt större penningbelopp samt helt
andra möjligheter till sjukvård och fri
barnmor-skehjälp än om de erhålla det direkta
moderskaps-understödet. En arbeterska erhåller nämligen vid
barnsbörd sin sjukpenning eller minst 2 kr. under
minst 48, högst 56 dagar. Har hon t. ex. en
sjukpenning av 3 kr., får hon sålunda ett belopp
av 144 resp. 168 kr. samt fri barnmorskevård.
Industrisjukkassor böra därför ansluta sig till
reformen och ingå som medlem i centralsjukkassa.
Där anslutningen till sjukkassa är frivillig, torde
det hädanefter mer än någonsin ligga i
arbetsgivarens intresse att verka för att arbeterskorna bli
medlemmar av erkänd sjukkassa. Även
arbetar-ombuden borde ha intresse av att verka härför
såsom ett led i deras uppgift att arbeta för
arbetarnas skyddande mot ohälsa i arbetet.
Vidare heter det i yrkesinspektrisens
berättelse:
Vid arbetskonferensen i Genève arbetade jag i
det utskott, som behandlade frågan om viss
revision av konventionen rörande kvinnors arbete
nattetid i industriella yrken. Från svenska
regeringens sida hade vid denna frågas behandling i
Rådet framförts vissa önskemål om en revision
av denna konvention, önskemål, som gingo ut pä
att möta vissa yrkesgruppers krav på att lagen
skulle göras något smidigare och mera anpassbar
för speciella förhållanden inom vissa yrkesgrenar.
Sålunda hade föreslagits, att tiden kl. 5—22 skulle
med bibehållande av 11 timmars nattvila kunna
under vissa förutsättningar fä förskjutas en
timme i endera riktningen samt att dispens från
nattarbete skulle i enskilda, fall kunna på grund av
speciella förhållanden meddelas. Dessa krav hade
emellertid av Rådet avslagits; däremot hade
upptagits till behandling på konferensen tvenne andra
förslag, ett frän England gående ut pä viss
preci
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:21 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1932/0052.html
