- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXIX. 1932 /
90

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

TEXTILARBETAREN

den inhemska befolkningen har icke
erforderlig köpkraft. Den ständiga nedgången
i pesetakursen förorsakar de fabrikanter,
som på sin tid köpte råbomull för
långvarig leverans till högre priser, betydliga
förluster vid uppfyllandet av deras
dollarförpliktelser, och detta har delvis
förorsakat driftsinställelser. Det allmänna
läget inom textilindustrin i Spanien är dock
ljusare än i de flesta övriga europeiska
länder. I slutet av april räknade man med
9 % arbetslöshet inom textilindustrin.

De spanska textilarbetarna
lida under samma missförhållanden som
sina kamrater i de övriga länderna. Som
på andra håll äro textilföretagen i Spanien
med avseende på arbetsförhållandena
bland de mest efterblivna.
Sociallagstiftningen, som vid tiden för Primo de
Riveras diktatur låg i lägervall, har beaktats
och respekterats i städerna, t. ex. i
Barcelona, där sedan lång tid tillbaka en stark
arbetarrörelse existerar och där även
fa-brikskontrollen spelar en viss roll, men i
de långt avlägsna bergsdalarna, varest
borgmästarna under monarkin ofta
varken kunde läsa eller skriva, har man brytt
sig oändligt litet om lagbestämmelserna.

I de små byarna i södra delen av
landet var det under monarkin ingen
sällsynthet att man avlönade arbetarna inom
textilindustrin med 1 pesetas per dag för
deras arbete. De voro alltså icke bättre
ställda än lantarbetareproletariatet, som
lever på svältgränsen. I de nordliga
delarna av landet, i gränsområdena vid
Frankrike, där arbetarna äro mera
upplysta och delvis också fackligt
organiserade, äro löneförhållandena något
gynnsammare. Enligt en lönestatistik, för
vars absoluta tillförlitlighet skribenten
icke utan vidare vill gå i borgen,
förtjänade under diktaturen 1,060
textilarbetare mindre än två pesetas per dag, 1,810
arbetare cirka 3 pesetas per dag, 3,520
arbetare c:a 4 pesetas, 4,210 arbetare 5
pesetas och 3,050 arbetare 6 pesetas och
mera. I Katalonien ha lönerna i
genomsnitt varit något högre än i Galicien,
emedan arbetarnas organisationsförhållanden
där ha varit och äro betydligt bättre än i
de andra delarna av landet.

De fria fackföreningarna

i Spanien äro mestadels av yngre datum
än i de övriga industriländerna. I
Katalonien, där man redan 1833 räknade med
50,000 textilarbetare, sammanslöto sig
visserligen bomullsarbetarna redan 1840
för samarbete, men organisationen,
”So-ciedad de Tejedores”, upplöstes redan 1841
av myndigheterna och fortlevde endast en
kort tid som hemlig organisation. Som i
så många andra länder ha även i Spanien
textilarbetarna varit förkämpar för den
moderna arbetarrörelsen. Vi vilja i detta
sammanhang icke närmare ingå på den
spanska textilarbetarrörelsens historia. I
alla händelser bör det fastställas, att de
spanska textilarbetarna alltid ha stått
under inflytande av den i Spanien ganska
allmänt utbredda anarko-syndikalistiska
rörelsen.

Först år 1927 lyckades det att bilda ett
fritt textilarbetarefackförbund. Vid
grundandet räknade
Textilarbetarförbundet 1,200 medlemmar i fem ortsgrupper,
vilka alla befunno sig i provinsen
Katalonien. På kongressen i augusti 1928 voro
redan 1,758 medlemmar företrädda och
på den tredje kongressen i januari 1930
representerade de delegerade 4,150
organiserade textilarbetare. I dag är det
spanska textilarbetareförbundet utbrett över
hela landet och räknade den 31 mars 1932
9,623 medlemmar i 51 sektioner. Dess
generalsekreterare är kamrat Vidal Rosell
i Barcelona.

Kamraterna i det spanska
textilarbetareförbundet hoppas, att det skall lyckas
dem att med tiden organisera samtliga
ifrågavarande arbetare i sitt förbund. De
ha sig väl bekant de många svårigheterna
i detta avseende. Spaniens textilarbetare
äro ännu i stor utsträckning analfabeter,
d. v. s. kunna varken läsa eller skriva.
Upplysningsarbetet försvåras därigenom
och måste ske genom personlig påverkan.
Därtill kommer, att den spanska
befolkningen ganska allmänt och i synnerhet
textilarbetarna i stor utsträckning står under
kyrkans inflytande. Trots detta existerar
i Spanien ingen religiös
splittringsorgani-sation bland textilarbetarna, men det
finnes utom den fria fackföreningsrörelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1932/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free