Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEXTILARBETAREN
ke var avsedd att gälla stolarna ifråga.
Som skäl anfördes, att stolarna icke
med-tagits i den statistik, som legat till grund
för revisionen, att de reviderade
ackords-priserna aldrig tillämpats vid dessa stolar,
där minderåriga arbetat mot provisoriska
ackord, samt att parterna med uttrycket
”två halva eller tre halva stolar” endast
avsett halvor av 40-band sstolar, d. v. s.
20-bandshalvor. De här ifrågavarande
stolarna bestodo emellertid av två
30-bands-halvor med en enkel skyttellåda.
Arbe-tarparten anförde som stöd för sitt krav
om tillämpning av prislistans priser, att
stolarna funnits ett par år före revisionen,
att orsaken till att de icke medtogos i
statistiken var arbetsgivarnas principiella
motstånd mot medtagandet av minder- och
överåriga arbetare, att man vid
överenskommelsens träffande även kände till
30-bandshalvor samt att arbetsgivaren under
tre veckor efter uppgörelsen faktiskt
till-lämpat ackordsprislistan vid dessa stolar.
Arbetsdomstolen, dit arbetarparten
hänsköt tvisten, ogillade arbetarnas talan.
Domstolen ansåg att arbetsgivaren ägde
rätt att för maskiner med högre kapacitet
påkalla prövning av frågan om särskilda
ackordspris samt att överenskommelsen
om samma pris vid vävning å 2 och 3 halva
stolar endast avsett 40-bandsstolar och
delar därav. Vidare fann domstolen utrett
att det före revisionen vid dessa stolar
endast tillämpats provisoriska ackord. Det
förhållandet, att bolaget av misstag under
tre veckor betalat enligt prislistan, kunde
icke beröva bolaget dess rätt att kräva nya
ackordspriser.
Två av domstolens ledamöter, Forslund
och Söder, ville för sin del bifalla
käro-målet.
Må ännu alltjämt några filosofiska renegater
smida friheten de finaste små kedjeslut för att
bevisa oss, att miljoner människor äro skapade
som lastdjur för några tusen privilegierades
nytta; de komma ändå inte att kunna övertyga oss
därom, så länge de inte, som Voltaire säger,
påvisa för oss, att de förra ha kommit till världen
med sadlar på ryggen och de senare med sporrar
på fotterna.
HEINE.
Lönerna i förhållande till
produktionsvärdet.
Ur en intressant artikel i den tyska
tidningen ”Textilarbeiter”, som behandlar
lönernas andel i produktionsvärdet, låna vi
följande uppgifter:
Helt naturligt är lönernas andel av
priset för en vara olika i de skilda
industrierna. Av företagna undersökningar
framgår, att för år 1928 lönernas andel av
produktionsvärdet för hela textilindustrin
uppskattades till 15—18 %. För
kam-garnsspinnerier var denna andel ensamt
12, för bomullsspinnerier 16, för
ylleväve-rier 16—17, för bomullsväverier 17 och för
sidenväverier 17 %. Givetvis är lönernas
andel av produktionsvärdet lägre ju bättre
utrustat företaget är med hänsyn till
arbetsmetoder och tekniska anordningar.
Lönernas andel av
bruttoproduktionsvärdet inom textilindustrin utgjorde i
nedan-nämnda länder år 1928:
Ungern .............................. 15 %
Canada .............................. 18 %
Tyskland ............................ 18 %
Ryssland ............................ 19 %
Finland ............................. 19 %
Norge ............................... 19 %
Palestina ........................... 19 %
Förenta Staterna .................... 22 %
Australien .......................... 22 %
Sydafrika ........................... 26 %
Nya Zeeland ......................... 27 %
I de flesta länder ligger lönernas andel
mellan 19 och 22 % av produktionsvärdet.
Utöver detta genomsnitt komma endast
Sydafrika och Nya Zeeland, alltså de
länder, i vilka textilindustrin är jämförelsevis
litet mekaniserad. Den låga lönekvoten
för Ungerns vidkommande förklaras av
de kända låga arbetslönerna i detta land.
Författaren av artikeln kommer till
den allmänna slutsatsen, att lönerna inom
den europeiska textilindustrin utgöra
ungefär en femtedel av varans pris, och
betonar, att textilarbetarna särskilt under
dessa omständigheter handla helt i
nationalekonomins intresse om de sätta sig till
kraftigt motvärn mot varje
lönereducering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
