Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEXTILARBETAREN
Här samlas kvinnor från snart sagt hela
Sver-ge, ja stundom även från grannländerna Norge,
Danmark och Finland. Här sitta sida vid sida
intellektuella och kroppsarbeterskor från städer
och landsbygd, kvinnor av olika åskådningar och
idériktningar, såväl religiöst som politiskt,
fackföreningsmedlemmar av olika riktningar, såväl
syndikalister som reformister, för det politiska och
sociala arbetet intresserade kvinnor från alla
partier. Här samlas människor, som i det dagliga
livet annars äro vitt skilda från varandra. Allt
detta har säkerligen sin stora betydelse.
Undervisningen blir tack vare skolans toleranta och
förstående ledning — rektor Honorine Hermelin,
lärare i historia och psykologi, och fröken Ebba
Holgersson, lärare i medborgarkunskap,
kommunalkunskap, sociallagstiftning och därmed
sammanhängande frågor — intressant, och lektionerna äro
alltid efterlängtade. Det vore mycket att säga om
historietimmarna, som enligt alla elevernas
mening äro särskilt intressanta och givande, antingen
de handla om franska revolutionen, den isländska
sagan eller 5-årsplanen i Ryssland.
Undervisningen i kommunalkunskap och föreningsteknik
be-drives så, att man först får inhämta de teoretiska
grunderna och sedan övergå till de praktiska
övningarna. Eleverna konstituera sig som
kommunala institutioner och diskutera med liv och lust
de kommunala ärendena. Särskilt intresse ägnas,
som sig bör, åt fattigvårdsstyrelsers och
barnavårdsnämnders arbete. Deltagarna få goda
tillfällen att träna sig som ordförande och sekreterare.
Nyttan av dessa praktiska övningar är obestridlig.
Vid den senaste kursen bildade eleverna en
diskussionsklubb, där allt mellan himmel och jord
var föremål för diskussion. Som redan meddelats,
voro många olika riktningar representerade inom
elevkåren, varför diskussionerna självfallet blevo
intressanta och lärorika. F. ö. var hela samvaron
vid skolan och det rika tankeutbytet ägnat att
bibringa eleverna en vidare syn på tingen än den
vanliga.
Kursen var vid ett par tillfällen inbjuden till
fröken Tamm, som därvid höll föredrag i
jordfrågan. Vid ett sådant besök talade dessutom
författarinnan fru Elin Wägner om ”Nationernas
Förbund, Indien och Gandhl”. Fru Manda
Björ-ling, Stockholm, undervisade i talteknik, kör- och
välläsning samt höll uppläsningar ur Strindbergs
verk. En verklig upplevelse var ett besök av den
från tiden för världskriget så uppskattade
sjuksystern d:r Elsa Brändström, numera bosatt i
Tyskland. Under sitt besök vid skolan höll hon
föredrag både för kursdeltagarna och
ortsbefolkningen samt tolkade på ett okonstlat sätt sina
egna upplevelser under krigsåren. Föredraget
blev en verklig fredspropaganda.
Föredrag och föreläsningar, förutom de
ordinarie lektionerna, ha hållits av bl. a. rektor
Hermelin, d:r Ada Nilsson, d:r Andrea
Andrén-Sved-berg, författarinnan Emilia Fogelklou och fröken
Karin Tamm. Föreläsningsämnena ha varit
fredsfrågan, sexualhygien för skolungdom,
judeförföljelserna m. fl. aktuella frågor.
Skolan anordnar årligen 3 kurser: Junikursen
den 10—27 juni, julikursen den 7—27 juli och
höstkursen, från vilken ovanstående redogörelse
lämnats, den 27 september—19 oktober.
Inträdesvill-koren äro att vara vid god hälsa och att ha fyllt
25 år. Som stipendier säkerligen kunna erhållas
från förbundet och även kunna sökas från skolan,
bör det vara möjligt att ordna den ekonomiska
sidan av en kursvistelse. Undertecknad vill
därför uppmana textilarbeterskorna att taga i
övervägande, huruvida de icke böra genomgå en kurs
vid skolan ifråga.
V—a A—n.
Fackligt husförhör.
Efter lånad idé.
■— Säj, du gillar väl fackföreningsrörelsen?
—Jaa.
— Du är naturligtvis organiserad?
— Jaa.
— Du har barn, förstås?
— Jaa.
— Du vill inte se dem utkastade i lockout och
nedskjutna av yrkesmilitärer som hundar?
— Nää.
— Du har väl ingenting emot att
arbetarrörelsen skapar reda och planmässighet i det politiska
och ekonomiska livet?
— Nää.
— Men det får naturligtvis inte kosta något,
inga avgifter, inga uttaxeringar?
•— Nää.
— Du håller naturligtvis arbetarepressen?
— Nää.
— Du har inte råd förstås?
— Nää.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
