Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
59
på ett tidigare stadium än som kan anses
normalt, att utnyttja en
utomparlamenta-risk makt för att sätta näringslivet i
gungning och därigenom pressa fram ett
politiskt avgörande.
Att de amerikanska kapitalisterna ha
ett oerhört inflytande över politiska
avgöranden är sedan gammalt känt. Det är
naturligt, att ett experiment som
Roose-velts måste utmana denna makt, göra den
till hans fiende. Vad som hittills hänt i
Amerika är icke ägnat att inge någon
förhoppning om motsatsen. Att
kapitalisterna icke öppet och omedelbart
förklarat Roosevelt krig beror ingalunda på att
de finna experimentet riktigt eller låta
”kärleken till fosterlandet” gå före de
egna intressena, utan snarare på att de icke
vågat alltför mycket utmana den allmänna
opinionen, vilken som bekant i upprörda
tider kan vara farlig. Deras låtsade
med-görlighet bottnar i opportunism. I det
fördolda rasar emellertid striden och har
hela tiden rasat. Roosevelt kämpar med
de psykologiska vapnen, motståndarna
med de ekonomiska. De amerikanska
kapitalisterna skola göra allt för att
omintetgöra Roosevelts verk, men de skola
maskera sitt motstånd, så att allmänheten skall
få den uppfattningen, att misslyckandet
är själva programmets fel. De skola bida
sin tid, och när den kommer skola de slå
till, utan hänsyn till regering och
”fosterland”.
Roosevelt kan alltså misslyckas, men
även om så blir fallet, har hans
experiment icke varit förgäves. Det betecknar
under alla omständigheter ett steg framåt.
Roosevelt själv kommer att gå till
historien som en av vår tids djärvaste och
handlingskraftigaste män, en sådan man
som behövs i hårda och upprörda tider,
men som mycket väl kan undvaras i lugna
tider och under idylliska förhållanden.
Framför allt är emellertid namnet
Franklin Roosevelt en symbol för människans
påbörjade revolt mot den förlamande och
förnedrande ekonomiska ödestro, som man
med den nationalekonomiska vetenskapens
hjälp pressat in i folksjälen.
Det finns överhuvudtaget icke någon
större motsägelse i den mänskliga
tillvaron än den, som råder mellan å ena sidan
de lysande framstegen i tekniskt
hänseende och den ljusa framtidstron på nya
erövringar samt å andra sidan den
påtagliga mindervärdighetskänslan inför
samhälleliga och ekonomiska problem. Det
anses vara alldeles i sin ordning, att
män-niskoanden och människohanden skola
syssla med de största tekniska problem
världen har att bjuda. Man bygger broar
över avgrunder, gräver tunnlar under
bergen, tämjer naturkrafter, konstruerar
de sinnrikaste maskiner, man grubblar
över universums alla gåtor och diskuterar
allvarligen erövringen av världar, som
ligga långt ute i rymden och långt bortom
gränserna för våra naturliga
expansions-strävanden. Blott på ett område — det
samhälleliga — är det förbjudet att
ingripa, experimentera, förbättra, förbjudet
att hysa djärva planer och ge uttryck för
segertro. När man ställes inför sitt eget
samhälles sociala och ekonomiska problem
skall man känna sig som ett kryp, som
intet förmår. Vår optimism och vår
framåtanda känner knappt några gränser,
då det är fråga om erövringar åt
vetenskapen och tekniken, men vi förmenas
tron på vår egen förmåga, så snart det
gäller reformering av det samhälle vi
själva bilda. Vi äro jordens, havens och
luftens herrar, men slavar under det
ekonomiska system, som grundlagts, icke av
visheten och människokärleken utan av
styrkan och våldet, lögnen och oförrätten.
Ingen förnekar väl viljans stora
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
