Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEXTILARBETAREN
sterlagen, som kom till stånd under den
revolutionära tiden efter kriget. Enligt
denna lag ha alla arbetare rätt till en
veckas semester, så snart de arbetat ett år i
följd hos ett och samma företag. Efter
fem års anställning ökas semestern till två
veckor. Då den ekonomiska krisen
medfört stor arbetslöshet även inom den
österrikiska textilindustrin, har semesterrätten
genom avskedanden av arbetare i många
fall gjorts illusorisk.
Följderna av krisen ha inverkat
menligt även på lönerna. Sedan 1929 göra
arbetsgivarna ständiga angrepp på
arbetslönerna. Storleken av lönenedsättningen
sedan 1929 är olika inom de enskilda
branscherna och företagen, alltefter
verkningarna av krisen och den omfattning i
vilken arbetarna varit organiserade. I
genomsnitt torde textilarbetarelönerna
under denna tid ha reducerats med 10 %.
Helt naturligt ha arbetarna efter bästa
förmåga värjt sig mot arbetsgivarnas
försök att reducera lönerna. Så exempelvis
utbetalade det österrikiska
textilarbetareförbundet (Union der Textilarbeiter
öster-reichs) under år 1932 cirka 280,000
schil-ling i strejkunderstöd. Detta är betydligt
mera än vad förbundet gav ut i
arbetslöshetsunderstöd, vilket bevisar de
österrikiska fackföreningarnas karaktär av
kamporganisationer. För de olika
understöds-ändamålen använde det österrikiska
broderförbundet under föregående år mer än
miljon schilling (566,138 schilling).
Det österrikiska
textilarbetareförbundets nuvarande organisationsform
existerar sedan år 1901. Emellertid fanns redan
dessförinnan ett textilarbetareförbund,
som bildades år 1894. Före bildandet av
detta centralförbund fanns det talrika
branschfackföreningar och lokala
fackföreningar.
För närvarande räknar Union der
Textilarbeiter österreichs 14,200 medlemmar,
varav två tredjedelar kvinnliga och en
tredjedel manliga. I Wien och en del
andra orter finnas ungdoms- och
lärlings-sektioner, som för det mesta ha
självständig ledning. I alla viktiga frågor måste
emellertid dessa ungdoms- och
lärlingssek-tioner sätta sig i förbindelse med styrelsen
för ifrågavarande avdelning och inhämta
dess godkännande. Medlemmarna av
dessa ungdomssektioner betala en avgift av 30
groschen pr månad, under det att avgiften
för de övriga medlemmarna utgör 50, 70
respektive 90 groschen pr vecka.
Medlemmarna bestämma själva, vilken
av-giftsklass de önska tillhöra. Förbundet
underhåller följande
självhjälpsinstitutio-ner: Arbetslöshetsunderstöd, understöd åt
efterlevande, moderskapsunderstöd,
nödhjälp, strejk- och lockoutunderstöd
ävensom rättshjälp.
Förbundsledningen har sitt säte i Wien.
Organisationen har i sin tjänst
sammanlagt 14 fast avlönade funktionärer och
anställda, varav 10 å förbundskontoret i
Wien. Förutom det fria fackförbundet
finns det en kristlig-social
textilarbetareorganisation, som har ett ansenligt antal
anhängare bland de religiöst sinnade
arbetarna men som i övrigt har ringa
inflytande vid reglerandet av arbetsförhållandena.
Till slut må nämnas, att det
österrikiska textilarbetareförbundet lägger stor
vikt vid arbetarnas bildning. Förbundet
skolar sina funktionärer genom
anordnande av föredrag och kurser av olika slag.
Dessutom sänder det under hela året ett
antal betrodda män till de särskilda
fack-föreningsskolor, som underhållas av
Landsorganisationen. Vidare utger
förbundet en egen tidning ”Der
Textilarbeiter”, som tills för kort tid sedan utkom var
14:de dag men sedan början av oktober
endast en gång i månaden. Denna tidning
är mycket intressant, och glädjande nog
komma även kvinnorna och ungdomen till
orda däri på det mest givande sätt.
J. Lukas.
Riksavtalet
blev även i år prolongerat. Ingen av
parterna hade nämligen vid
uppsägningstidens utgång den 30 september använt sig
av uppsägningsrätten.
Däremot har Malmö Yllefabriks A.-B.
uppsagt avtalen vid bolagets fabriker i
Malmö, Furulund och Varberg samt yrkat
på vissa lönereduceringar. Dessa
uppsägningar beröra cirka 2,000 arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
