Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEXTILARBETAREN
intet timrade upp en organisation och som
icke läto sitt mod nedslås av de största
svårigheter. Utan dem hade vår
fackföreningsrörelse icke varit vad den i dag
är. När vi äro stolta över rörelsen, måste
vi vara stolta även över dess banbrytare.
De äro förtjänta av hela rörelsens
tacksamhet. Emellertid få vi icke inbilla oss
att vi nu stå inför målet. Vi leva i en
av de svåraste perioderna i kapitalismens
historia. Den ekonomiska depressionen
har hopat nya svårigheter i rörelsens väg,
och det är icke alltid fråga om att rycka
fram, ofta får man finna sig i att ta steg
tillbaka. Många tycka därför kanske att
fackföreningsrörelsen icke längre gör
någon nytta. Dessa äro tanklösa och
kortsynta. Defensivkampen är ofta lika
betydelsefull som den friska offensiven.
Under de svåra tidernas försvarsstrider
lägges grunden till framtida segrar.
Utvecklingen har aldrig gått snörrätt fram,
det har alltid omväxlat med perioder av
framåtskridande, stillestånd och reaktion.
Den uppfattningen att
fackföreningsrörelsen ingenting betyder under
depressionstider är dåraktig. Nu ställas synnerligen
stora krav på rörelsen, och dess framtid
beror av hur den förvaltar sitt pund under
kristiden. Emellertid ha vi ett drygt
arbete framför oss. Vi syfta till en ny
samhällsordning, och arbetet på samhällets
omdaning är betydligt mer invecklat än
arbetet hittills varit. Det ekonomiska
maskineriet är ömtåligt och för att kunna
handskas därmed krävas kunskaper, omdöme
och tålmodighet. Rörelsens styrka ligger
ej i medlemsmatrikeln; först om rörelsen
är förankrad i medlemmarnas själar är
den stark. Tal. erinrade om händelserna i
Tyskland och manade medlemmarna att
ta lärdom därav samt slutade med att
utbringa ett leve för textilarbetarnas
fackliga rörelse.
Vid supén, där f. ö. musik och sång
fö-rekommo, hölls ett tal av avdelningens
förre ordförande David Ekman. Han erinrade
om förhållandena vid den tid, då
avdelningen startade samt om de strider arbetarna
hade att utkämpa under genombrottstiden.
Tal. lyckönskade den jubilerande
organisationen och slutade med att utbringa ett
fyrfaldigt leve för avdelningen.
Tyglagerska talar om sol och
trasigt bröst.
Trådar brista i nyvävt tyg.
Trådar brista i trasigt bröst.
Jag kan blott läka vävar som fötts i
maskiner,
stycken av tyg som bölja likt mognade fält
i mitt sköte;
dem ha de lärt mig bota
genom att fint inflika trådar i tyget.
Men de lärde mig aldrig läka mig själv,
inflika hela trådar i lungor som sargats
av svält och maskiner.
Vad är dessa stycken väv, dem maskinerna
spotta kring mig
— dessa trasor av balgolv och flirt,
dessa glimtar av läkande havsbad och
stark ren luft —
mot ett uppslitet bröst hos en mor?
Jag måste läka de sår maskinerna riva i
dött kallt tyg.
Snart skall jag själv vara dött kallt tyg
i en kista.
Snart ska spindlarna väva sig nät mellan
staplar av olagat tyg
och min ensamma dotter ska vattna min
kistas lock med sin sorg
och söka en plats vid fabriken.
Men solen som sitter och läker
trasor av moln, när de sargats och blöda,
solen är varm som en mor,
solen skall värna min dotter,
solen skall kläda min grav.
CARL ELOF SVENNING-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
