- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXI. 1934 /
25

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

25

med yrkesinspektörerna uttalades
allmänt, att behov förelåg av en dylik tryckt
handledning, som enligt yrkesinspektör
Nyléns åsikt skulle bli till stor nytta för
arbetarnas diskussioner och studier på
detta område. Frågan om en dylik
handboks utarbetning kommer snarast möjligt
att tagas upp till behandling inom
styrelsen.

Men tidigare har utarbetats en del
handböcker, bl. a. ”Råd till arbetare” och
”Arbetarskydd och
arbetarskyddslagstift-ning”. Särskilt den senare var avsedd
för självstudier i studiecirklar. För
självstudier torde mycket av vad som anförts
i denna handbok fortfarande vara
lämpligt, särskilt ett upprättat schema för
studierna.

Det innebär en plan för 12
studieaftnar: första och andra studieaftnarna
föreslås här böra behandla
”Produktionssättets utveckling från hemslöjd till
hantverk och hemindustri” (omfattande tiden
intill 1700-talets början) samt ”Industrins
uppkomst och utveckling” (omfattande
tiden från och med 1700-talets början).

Tredje studieaftonen bör omfatta
”Olycksfall i arbete, samhällets belastning
genom olycksfallen, av dessa förorsakad
produktionsminskning, kostnader m. m.,
olycksfallens fördelning på skilda
industrier etc., på män och kvinnor: med
hänsyn till anledningen till olycksfallens
tillkomst samt med hänsyn till ansvaret för
deras tillkomst”.

Fjärde och femte studieaftonen ägnas
”Ohälsa i arbetet”, denna föranledd
genom förorening av luften, genom
förgiftning, genom angrepp av huden, genom
smitta, överansträngning och genom
onormal temperatur, starkt ljus eller ihållande
buller.

Sjätte och sjunde studieaftnarna böra
ägnas ”Arbetarskyddslagstiftningens
uppkomst och utveckling samt gällande
lag-stifning”. Tionde studieaftonen bör
ägnas ”Åtgärder till skydd mot olycksfall,
olycksfallens orsaker i statistisk
belysning, detalj anordningar med ledning av
arbetarskyddslagens 4 paragraf”.

Elfte studieaftonen bör behandla
ämnet ”Åtgärder till skydd mot ohälsa,
med

verkande orsaker till ohälsa i arbetet,
detalj anordningar med ledning av
arbetarskyddslagens 5 paragraf”.

Och sista studieaftonen, den 12 :e,
föreslås behandla ”Arbetarförsäkring,
olycksfallsförsäkring (lag om försäkring för
olycksfall i arbete av år 1916 med däri
vidtagna ändringar), sjukförsäkring och
invaliditets- och ålderdomsförsäkringar
m. m.”.

För studier enligt ovanstående plan
fordras åtskillig litteratur, och hänvisning
till lämplig sådan kan erhållas genom
hänvändelse till yrkesinspektören i respektive
distrikt.

—n.

Fackföreningsinternationalen
har stark ställning.

Sex olika riktningar kämpa om fackligt
inflytande.

Internationella arbetsbyråns årsbok
för 1932 lämnar i en serie tabeller en
intressant översikt av
fackföreningsrörelsens ställning i olika länder, översikterna
uppta sex riktningar inom
fackförenings-världen, nämligen
Fackföreningsinternationalen med säte i Paris, den kristliga
rörelsen med säte i Utrecht, den
kommunistiska riktningen tillhörande den röda
fackföreningsinternationalen i Moskva,
den anarko-syndikalistiska
fackföreningsrörelsen tillhörande Internationella
arbetareassociationen i Madrid (tidigare i
Berlin), de oberoende fackföreningarnas
in-ternational i Utrecht och det
pan-ameri-kanska fackförbundet i Washington.

Tabellerna åskådliggöra bland annat
de olika riktningarnas inbördes
styrkeförhållanden. Av 27,9 miljoner organiserade
fackföreningsmedlemmar 1931 voro 13,5
miljoner anslutna till
Fackföreningsinternationalen. Den kristliga rörelsen hade
1,4 miljoner och den röda
fackföreningsinternationalen 12,9 miljoner. För år 1932
— det föreligger ännu icke någon
fullständig statistik för nämnda år — uppgick
antalet organiserade till 15,1 miljoner,
varav 13,6 miljoner på Fackföreningsin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1934/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free