- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXI. 1934 /
53

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

49

arbetstids slut och klockan 22, varför
möjlighet för att förman eller portvakt
stannar kvar i regel torde förefinnas.

Emellertid torde nog på sina håll ha
varit fog för klagomål och saken kan nog
behöva vidare uppmärksammas. Sedan
frågan kom på tal har emellertid saken
kommit i ett annat läge på grund av att
skiftarbete inom textilindustrin ökats i så
stor utsträckning, att de flesta
textilfabriker numera helt eller delvis arbeta med
två skift, vissa fabriker även med tre
skift. Det är sålunda ej längre fråga om
enstaka arbetare, som arbeta under annan
tid, utan hela avdelningar ha sådant
arbete. Den påtalade svårigheten är därför
knappast aktuell.

Däremot torde man behöva
uppmärksamma vissa andra olägenheter, som det
ökade skiftarbetet inom textilindustrin
otvivelaktigt medfört.

Vid enstaka tillfällen eller enstaka
fabriker, där 2-skiftarbete redan förut
tidvis förekommit, har sedan länge en
tendens förefunnits att arbeta med obruten
arbetstid, d. v. s. utan måltidsrast.
Arbetarna få då äta under pågående arbete,
när de kunna komma åt. Såväl från
arbetsgivare- som arbetarehåll brukar man
försvara detta med, att möjligheter till
pauser ofta vore förhanden. Samma
system förekommer i en hel del andra
industrier, där man arbetar med skift, såsom
t. ex. järnbruk, sulfitfabriker, bagerier
m. fl. Här ger arbetets natur möjligheter
till vissa stunder av vila, då mat under
tämligen lugna former kan intagas även
om man kanske måste bortse från
trev-nadssynpunkten.

En sådan anordning blir emellertid en
helt annan sak inom den moderna
textilindustrin, där tendensen går mot ett
alltmer forcerat arbete. Antalet vävstolar pr
arbetare har väsentligen ökats, farten på
de moderna spinnmaskinerna är en helt
annan, syning och lagning måste följa
med — allt går i snabbare takt och
pauserna bli allt kortare eller utebli så gott
som helt. Det avbrott, som matrasten ger,
möjligheten att lämna maskinen och
slippa bullret och dammet, medan man äter,
betyder naturligtvis mycket mer under
dessa förhållanden än under det lugnare

tempo, som ännu för några år sedan var
regel. Härtill kommer att skiftarbete
såsom sådant måste medföra en extra
ansträngning. Lokalerna hinna ej bli
utvädrade. Andra skiftet måste börja i
ovädrade eller dåligt vädrade lokaler.
Man håller på en större del av
arbetstiden i artificiell belysning, som
visserligen numera har blivit oerhört förbättrad,
men som dock pressar ögonen mer än
dagsljus. Omkastningarna i sov- och
mattider är också en svårighet, som gör
skiftarbetet i och för sig tröttsammare än
vanligt dagarbete.

Å andra sidan måste man i våra dagar
värdesätta, att flera arbetare kunna
sysselsättas på samma utrymme och vid
samma maskiner. Detta faktum måste
uppväga rätt väsentliga svårigheter. Det är
också möjligt att det ökade skiftarbetet
inom textilindustrin är en helt tillfällig
företeelse. Emellertid har detta
skiftarbete gett ett tillfälle att pröva
verkningarna av de förändrade
arbetstidsbestämmel-serna för minderåriga, som jag anser
vara av det intresse, att det torde böra
följas med uppmärksamhet.

Genom den nya bestämmelsen kan
minderåriga numera användas i arbete
redan från kl. 5 f. m. Jag har sålunda i
textilfabriker med skiftarbete funnit 14-,
15-och 16-åringar, som börjat sitt arbete kl. 5
på morgonen och som måste gå hemifrån
redan kl. i/2 5 eller 4 för att i tid hinna
till arbetsplatsen och som sålunda kanske
måste stiga upp redan kl. 4 eller 4 eller
ännu tidigare. Att arbeta i det andra
skiftet till kl. 10 e. m. anses i allmänhet
vara lättare — spårvagnarna gå ännu, om
det är i staden, och det är alltid mer folk
ute om kvällarna även på landet, och
vägar och gator äro plogade. Såväl vuxna
som minderåriga anse i regel tiden mellan
kl. 5 och 6 på morgonen synnerligen
pressande. Manliga arbetare ha sagt mig, att
de hellre arbeta 3 skift än 2 skift, därför
att första skiftet i det förra fallet börjar
först kl. 6. Det nattarbete, som man vill
skydda minderåriga och vuxna kvinnor
för, kan gott sägas vara för handen, om
man måste stiga upp kl. 4 eller % 4 på
morgonen och detta drabbar företrädesvis
just dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1934/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free