Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTILARBETAREN
Förbundsstyrelsen gjorde i ett
cirkulär medlemmarna uppmärksamma på vad
som var i görningen och lät detta cirkulär
åtföljas av ett förslag till uttalande, som
utmynnade i en protest mot den
tillämna-de ”revisionen”. Samtliga avdelningar
uppmanades att med det snaraste
behandla denna angelägenhet och taga ställning
för eller emot förbundsstyrelsens förslag
till uttalande.
Intill den 1 juni hade 96 av
förbundets 121 avdelningar behandlat frågan
och enhälligt beslutat antaga det av
förbundsstyrelsen utarbetade uttalandet som
sitt. Dessa 96 avdelningar omfatta 27,951
förbundsmedlemmar, därav 16,988
kvinnor. En enda avdelning hade uttalat sig
i annan riktning — d. v. s. för
”revisionen”.
Förbundsstyrelsen har nu
vidarebefordrat resultatet av denna mäktiga
opinionsyttring till Sverges delegerade vid
Internationella Arbetskonferensens 18 :e
session i Genève, vilken session tog sin
början måndagen den 4 juni.
Efter 25 års förhalning
har riksdagen nu äntligen fattat beslut om
införande av arbetslöshetsförsäkring. Det
försäkringssystem, som blir en följd av
detta beslut, blir långt ifrån
tillfredsställande. Försäkringen blir för det första
icke obligatorisk, utan, som det så vackert
heter, frivillig. Allt talar vidare för, att
stora grupper av arbetare — framför allt
då de väldiga kårerna av lant- och
skogsarbetare — aldrig kunna få något skydd
av försäkringen. Kostnaderna för
densamma skola bestridas av det allmänna
och av arbetarna; arbetsgivarna skola
icke lämna några bidrag.
Den omständigheten, att riksdagen
emellertid nu accepterat försäkringsidén,
att spörsmålet försäkring eller icke s. a. s.
knäckts, får dock betraktas som en
framgång. Det ankommer nu på arbetarna,
deras sammanslutningar och talesmän, att
tillse att den beslutade försäkringen med
det snaraste kan utbyggas, så att den
motsvarar de berättigade krav på skydd vid
oförvållad arbetslöshet, som i årtionden
framförts från arbetarehåll.
Amerikanska erfarenheter av
40-timmarsveckan.
Kortare arbetstid och högre löner medföra
ökad produktion.
Den amerikanska regeringen har, i
ett till Internationella arbetsbyrån insänt
memorandum, gjort ett utomordentligt
intressant uttalande rörande frågan om
arbetstidsförkortningen och
löneproblemet. I yttrandet redogöres detaljerat för
de erfarenheter, som gjorts inom det
amerikanska näringslivet med hänsyn till
försöken att minska arbetstiden för att
därigenom nedbringa arbetslösheten.
Coderna om lojal konkurrens, som
infördes i Förenta Staterna föregående år,
föreskriva som regel en maximiarbetsvecka
av 40 timmar.
Av bilagda statistiska data framgår
bland annat, att den genomsnittliga
arbetstiden per vecka inom fabriksindustrin
i oktober 1932 uppgick till 39,5, för att
minska till 35,8 i februari 1934. Den
genomsnittliga timförtjänsten var i cent
räknat 43,7 i oktober 1932 och 53,1 i
februari 1934. Sysselsättningsindexen
(1929 = 100) visade 61,4 i oktober 1932,
för att stegras till 75,4 i februari 1934.
Löneindex steg under samma tid från 38,2
till 53,3. Den genomsnittliga
veckoför-tjänsten från 62,2 till 70,7 och
produk-tionsindexen från 56,0 till 69,0.
Den genomsnittliga arbetstiden i
fabriksindustrin och andra företag, som i
oktober 1932 var 41,9 timmar, hade i
februari 1934 sjunkit till 37,7. Den
genomsnittliga timförtjänsten hade däremot
stegrats från 46,3 till 53,6 cents i februari
1934, och den genomsnittliga
veckoför-tjänsten från 19,40 dollars till 21,21
dollars.
Rörande fabriksindustrin i mera
begränsad mening anges den genomsnittliga
arbetstiden per vecka ha inskränkts med
9,4 proc., medan den genomsnittliga
timförtjänsten ökats med 21,5 proc, från
oktober 1932 till februari 1934. Under
samma tid steg sysselsättningssiffrorna
med 22,8 proc. Den sammanlagda
lönesumman steg med 39,5 proc. Den
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
