Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEXTILARBETAREN
lat på 2 verkstäder, som förestodos, den
ena av den svenske mästaren Borre, den
andra av tysken Michelsson. Borre drev
arbetet med 2 stolar, Michelsson med 4.
Här funnos, inberäknat gossarna, 17
skrublare och vävare samt 216
spinnerskor, av vilka 88 bodde i Bäreberg i
Skaraborgs län. Tillverkningen året förut
hade varit 305 stycken.
”Klädesväveriet det fina” hade till
mästare en tysk vid namn Meler. Där
funnos 6 stolar, men blott 2 voro i gång.
Vävare, spolare, spinnare och spinnerskor
samt nopperskcr vid denna verkstad
upp-gingo till sammanlagt 43 personer.
Års-tillverkningen hade varit 49 spanska
kläden.
”Frisväveriet” drevs av den svenske
mästaren Ahrenberg med en arbetsstyrka
av 18 personer, som höllo i gång 2 å 3
stolar. Tillverkningen hade år 1746 varit
169 stycken tyg och 18 filtar.
Bandväverierna voro två skilda:
”Pos-sementierverket” och
”Florettebandväve-riet”. Det förra d:’evs av den holländske
mästaren Koch med 7 stolar och en
personal av 9 svenska gossar och 5 flickor.
Där hade på ett år tillverkats 22,941 alnar
band av alla slag samt 178 strumpeband
och 35 st. silkeshalsdukar. På
florett-bandsväveriet arbetade några gesäller och
lärgossar, varförutom man hade en del
”arbeterskor och spolare”.
Ullsorteringen samt ”överskäreriet
och prässhuset jämte ramverket och stora
hästmangeln” drevs med åtskilliga
gesäller och lärpojkar.
Spinnerierna voro ju inte såsom
nutidens fabriker, utan en organisation av
spinnerskor, som försågos med råmaterial
och till verkstäderna överlämnade det
spunna garnet. En del bodde i Alingsås
men flertalet på landsbygden, ofta långt
ifrån staden. För reggarnsspinneriet
arbetade 379 spinnerskor, för
bomullsspinneriet 16 och för klädesväverierna 276
personer, ”som skrubla, karda och spinna”.
I staden funnos ”2:ne öppna spinnarehus
egentligen därtill inrättade, uti vartdera
äro 10 spinnrockar för klädemakaregarn
med sängställen till så många personer
vilka hus underhållas med fri värme och
ljus, och betalas spinnarna dessutom
deras spinnarelön efter förordningen. Uti
dessa hus bliva intagna fattiga och
nä-ringslösa folk, som sig angiva eller ock
sådane löse personer, som driva omkring
och tigga, i fall de äro så friska, att de
kunna arbeta. Utom dessa är ännu ett
spinnerihus för de från Aachen inkomne
spinnare och spinnerskor’ för fina kläden.
Manufakturiesocieteten består för detta
spinnarehus ävenledes ved och ljus utom
spinnarelönen efter strängtalet.”
Flanellstryckeriet drevs av svensken
Peter Rudbeck med 3 pressar för egen
räkning.
Bomullsfabriken, inrättad 1744,
förestods av två tyskar och hade i gång 4
vävstolar, varpå vävdes ”Cottons näsdukar,
parkum och alla slags nopkens”. För
denna fabrik arbetade 14 spinnerskor.
Så gott som samtliga anläggningar
och maskiner hade inte någon annan
drivkraft än människokraften. Om man
undantar hästmangeln och stampen, drevs
allt med arbetares armar och ben.
Alingsåsverkens ställning som
”moderverk” för svensk fabriksindustri har man
velat belysa genom att framhålla,
hurusom en del här utbildat folk ”avlämnats”
till andra industriföretag. Från
strump-väveriet hade på ett år lämnats en här
utlärd gesäll till Södertälje fabrik och en
till Stockholm. Från stofftsväveriet hade
på samma tid avgått en gesäll till
Västervik, 5 till Stockholm och 2 — till utrikes
ort, vilka gesäller alla voro svenska och
”vid detta verket tillärda”. Från
klädesväveriet hade bortrest 2 gesäller till
Göteborg, 2 till Stockholm och 1 till Örebro,
”alle svenske och härstädes lärde”. Från
ullkammeriet hade en gesäll avgått till
Stockholm.
Manufaktursocieteten i Alingsås fick
i januari 1746 sina privilegier förlängda
på ytterligare 20 år. År 1761 dog
Al-strömer, och 1766 beslöts privilegiets
avskaffande. Det var slut med
manufakturstaden Alingsås. Den ena industrin efter
den andra avsomnade. Ett intressant
kapitel i svensk textilindustrihistoria var
också härmed avslutat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
