Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
93
någorlunda motsvarar deras
uppfostringssträvan-den och inte förfaller till sensationsmakeri och
slipprlgheter.
Det är därför vi även från arbetarrörelsehåll
hälsat det praktiska initiativ, som tagits genom
tillkomsten av Folket i Bild, med glädje och
beslutat ge den vårt personliga stöd, så långt i vår
förmåga står.
— På något håll kanske det frågas varför
under sådana förhållanden inte någon folkrörelse
direkt förmåtts att gå in för tidningen, fortsätter
hr Bergman. Enligt min och de övriga
initiativtagarnas mening skulle det finnas mycket små
utsikter att lyckas pä den vägen. Ty första
förutsättningen för att en dylik tidning skall kunna
nå allmän spridning är nog — oavsett det
ekonomiska riskmomentet — att densamma, ehuru
klart folkrörelsevänlig, står fri och obunden i
partipolitiskt avseende och kan byggas på ett
förtroendefullt samarbete de olika intressegrupperna
emellan. På så sätt kan den vinna mark bland en
större allmänhet och dess folkuppfostrande
insatser socialt, kulturellt och ideellt säkerligen bli till
största gagn.
Att opartiskt och rättvist uppvisa det bästa
och värdefullaste i folkrörelsernas strävanden; att
främja allt folkligt bildnings- och
uppfostrings-arbete; att skildra det arbetande folkets liv i helg
och söcken; att bidraga till skapande av ökad
respekt för det produktiva arbetet och att samtidigt
ge sin läsekrets en intressant, god
förströelseläsning — det är några av de programpunkter vi
tänkt oss att Folket i Bild skall söka förverkliga.
Framtiden får utvisa om genomförandet därav
lyckas: tidningen må därvidlag fä tala för sig
själv. Den avser, som av det sagda torde
framgå, ingalunda att konkurrera med parti- och
för-eningspress, men väl att bli ett välbehövligt och
värdefullt komplement till denna. Att ett
folkrörelsemagasin av denna art rent kulturhistoriskt
måste bli av värde och betydelse, behöver väl
knappast närmare förklaras.
— Till sist kan tilläggas, slutar sekreterare
Bergman, att intressenterna i bolaget, liksom
tidningens redaktionella ledning, utvalts just med
tanke på att få största möjliga garanti för
genomförande av detta program. Och även rent
materiellt har man räknat med, att tidningen —
om den nu kan slås igenom i konkurrensen med
den tidigare veckopressen, vilket vi givetvis
hop
pas — skall kunna i betydlig utsträckning främja
det bästa av folkliga strävanden i tiden. I
bolagsordningen är nämligen garanterat, att intill 25 %
av företagets vinstmedel bli avsatta till en fond,
varur anslag skall kunna lämnas till de olika
folkrörelsernas frivilliga bildningsarbete,
semesterhem, barnkolonier, studie- och kursverksamhet i
kulturella och sociala ämnen, stipendier till
folkhögskolor och andra läroanstalter, kulturhistorisk
och social forskning o. dyl. kan därvid
ifrågakom-ma. Så att nog kan folkrörelsernas
medlemsska-ror sägas ha stor anledning att hälsa tillkomsten
av denna veckotidning med välvilja och intresse.
Tekniska nyheter.
En bomullsspinnerifirma i Lancashire gör
anspråk på att ha upptäckt en metod för spinning
av bomull, som förlänar materialet samma glans
och flera andra egenskaper som det äkta silket
har. Materialet känns även som äkta silke. Av
föreliggande uppgifter att döma skulle det nya
materialet helt skilja sig från bomull och konstsilke.
Enligt vad vi erfarit kommer man huvudsakligen
att spinna garnet för inslag, fastän tvåtrådigt
tvinn kan användas lika väl föi- varp som för
inslag. Det påstås, att garnet skall vara utmärkt
för trikå, t. ex. för sportskjortor, strumpor och
underkläder. Mjukheten hos garnet gör att den
färdiga trikåvaran får ett vackert utseende och
känns behaglig vid användandet.
En annan intressant teknisk uppfinning har
gjorts inom ylleindustrin. Här rör det sig om
en ny färgningsmetod, som man synes ha speciellt
utprovat för yllevaror, men som kan användas
även för färgning av andra fibrer. I korthet sagt
kan man tydligen färga ylle vid lägre temperatur
än den hittills vanliga, varigenom materialet icke,
såsom sker vid högre temperatur, förlorar i
elas-ticitet och mjukhet. Vidare påstås det att
färgämnet intränger bättre i fibrerna enligt den nya
metoden, vilket är av mycket stor betydelse vid
färgning av tjockt eller tungt material. Med
uteslutande av en massa tekniska och vetenskapliga
uttryck kan man kort och gott säga, att
yllefibrerna i långt högre grad än förut insuga och
absorbera färgämnet. Om alla uppgifter rörande den
nya metoden skulle visa sig vara vederhäftiga,
så skulle i framtiden färgade tyger icke blott
bibehålla färgen längre, utan tyget skulle till och
med föra sig bättre än förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
