Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEXTILARBETAREN
Nöd och elände arbetarnas lott i Hitler-Tyskland.
En ny nödvinter med livsmedelsköer och surrogat
för viktiga behovsartiklar.
Icke ens den officiella tyska statistiken
kan längre dölja det faktum, att de tyska
arbetarna för närvarande leva under
sämre förhållanden än någonsin tidigare
efter kriget. Det förefaller som om de på
nytt skulle få uppleva krigstidseländet
med dess smyghandel, varubrist och nöd.
De i mitten av november utfärdade,
synnerligen drakoniska exportförbuden,
innefattande bl. a. en rad viktiga livsmedel,
vittna på sitt sätt om hur allvarligt läget
i verkligheten är.
I n :r 17 av den tyska tidskriften för
Wirtschaft und Statistik lämnas några
uppgifter om den tyska nationalinkomsten
för år 1934. Enligt denna statistik
ökades nationalinkomsten med 6,000,000,000
riksmark till 52,200,000,000. De
viktigaste inkomstkällorna tedde sig som
följer (siffrorna avse miljoner riksmark):
1934 1933 1929
Lant- o. skogsbruk 5,120 4,210 5,487
Handel o. industri 6,900 6,420 11,768
Löner o. arvoden . . 29,503 25,980 43,045
Räntor o. pension. . 7,897 8,697 9,188
Denna statistik innehåller hela
volymen. Under ett år av nationalsocialistisk
regim har inkomsten av lant- och
skogsbruk ökat med ungefär 25 procent, medan
inkomsten av handel och industri ökat med
7,5 procent. Man måste därvid observera,
att i siffrorna döljas stora avskrivningar.
Medan räntor och pensioner nedgått med
ungefär 10 % ha utgifterna för löner och
arvoden stegrats med cirka 13 %. De
sociala inkomsterna ha stegrats från
34,677 miljoner år 1933 till 37,400
miljoner, alltså med 8 %.
Arbetarnas fattigdom är likväl
påfallande. Ehuru löneinkomsten har stegrats
med omkring 8 % måste inkomsten per
arbetare vara lägre än tidigare, eftersom
antalet sysselsatta ökat med ungefär
20 %, Den obetydligt ökade lönesumman
måste nu delas mellan ett större antal
sysselsatta. Medan 14,5 miljoner arbetare
tidigare delade på en lönesumma av 26
miljarder, måste nu 17,4 miljoner dela en
inkomst av 29,5 miljarder. Detta innebär
en avgörande försämring.
Den verkliga försämringen framträder
först när man överflyttar siffrorna på det
enskilda hushållet. Tidigare delade fem
arbetare månatligen en lönesumma av
1,000 mark och fingo följaktligen vardera
200 mark. Nu dela sex arbetare 1,080
Rm och få följaktligen 180 Rm per
familj. Detta är naturligtvis endast ett
exempel ägnat att åskådliggöra
proportionen i försämringen. Löner på 180 Rm
tillhöra nämligen den förgångna
marxismen. En veckolön av 35 Rm förekommer
nu endast undantagsvis för högt
kvalificerade arbetare.
Men dessa siffror ge heller icke uttryck
för de tyska arbetarnas verkliga läge.
Reallönen har sjunkit djupare än
nominal-lönen. Medan lönerna sjunkit ha
varupriserna pressats upp. Man kan i
utlandet knappast göra sig en riktig
föreställning om det elände, som för de tyska
arbetarfamiljerna blivit en följd av
livsmedelsprisernas stegring. Det är faktiskt
de tyska arbetarna, som fått betala den
ökning på nära 25 % som registreras för
inkomsten av lant- och skogsbruk.
Det officiella Üevnadskostnadsindexet,
angivet med siffran 100 för år 1913, visar
för augusti 1935 siffran 124,5. I juli 1933
var indextalet 119. Enligt den officiella
statistiken ha således levnadskostnaderna
under den nationalsocialistiska eran
stegrats med 5,3 indexenheter, men i
verkligheten är försämringen av de tyska
arbetarnas existensförhållanden ännu mera
markerad. Vissa nödvändighetsvaror ha
nämligen stegrats mycket starkare än
andra och mindre nödvändiga
behovsartiklar. Från juli 1933 till juli 1935 ha
kläd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
