Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1936 - Krisen inom den tjeckiska textilindustrin, av M. Frühwirth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 TEXTIL ARBET ÄREN
Krisen inom den tjeckiska textilindustrin.
Några uppgifter lämnade i anslutning till de tysktalande tjeckiska
textilarbetarnas kongress.
I Tjeckoslovakien finnas som bekant två stora
textilarbetareförbund — ett för tysktalande arbe’
tare och ett för tjecker. Det förra, som är
förlagt till Reichenberg, har i anslutning till sin
kongress i år utarbetat en redogörelse över
förbundets verksamhet, som förtjänar att ägnas
intresse. Däri lämnade uppgifter och statistiskt
material belysa på ett uttömmande sätt läget
inom textilindustrin och för inom densamma
sysselsatta arbetare. Då förbundets verksamhet
endast omfattar de tyska distrikten, lämnas i
rapporten i första hand rum åt rådande ekonomiska
och sociala förhållanden inom dessa distrikt.
Det ekonomiska läget.
Tjeckoslovakien, och särskilt dess
textilindustri, har under ett flertal år lidit svårt av den
ekonomiska krisen. Textilföretagen i de "tyska
områdena" av landet lia drabbats ungefär lika
hårt som andra. En kort överblick över
exportsiffrorna och antalet arbetslösa textilarbetare bör
giva en föreställning om den svåra depression,
industrin haft att kämpa med sedan mer än 6 år
tillbaka. Exporten av bomullsgarn har från 1930
till slutet av 193’5 gått tillbaka med 43 %,
bomullsvävnader med 78 %, ullgarn med 46 % och
exporten av yllevävnader med 68 %. Medan
textilexportens andel i den totala år 1930 ännu
uppgick till 30,82 %, reducerades denna procentsats
år 1933 till 21,80 %. Ännu större än den
allmänna tillbakagången i exporten var minskningen av
textilexporten till grannstaterna i den forna
österrikisk-ungerska monarkin. I dessa länder
har den reducerats med 80 %.
Förflyttning, inskränkning och nedläggande av
textilföretag.
Icke endast den nära nog katastrofala
minskningen av exporten, utan även andra händelser
äro sorgliga bevis på den svåra situation, vari
textilindustrin i Tjeckoslovakien befinner sig. En
del av industrin har förflyttats ur landet. Med
hänsyn till de höga tullar, som många länder
lägga på importen av utländska varor, ha en del
textilföretagare förlagt produktionen antingen
helt och hållet till utlandet eller också ha de där
etablerat filialföretag. Målet för förflyttningen av
industrin har just varit grannstaterna, d. v. s.
Österrike, Ungern, Jugoslavien och Rumänien.
Hand i hand därmed har den inhemska
köpkraften minskats, vilket även bidragit till att
försämra läget inom textilindustrin. Verkningarna
därav framgå bäst av den undersökning angående
arbetstillgången, som fackförbundet genomförde
år 1931 och som berörde i837 företag, vilka under
normala tider sysselsatt 187,000 arbetare. I
december nämnda år voro av detta antal 127,300 i
arbete. Därav arbetade 87,635 48 timmar, 18,408
40 timmar, 6,853 32 timmar och 14,427 24 timmar
per vecka. Av de 857 företagen voro 210 företag
med 31,527 arbetare helt nedlagda, 368 företag
med 74,G’20’ arbetare endast i gång delvis samt
279 företag med 52,703 arbetare i full gång. 23,920
arbetare alternerade med arbetet.
I landet i sin helhet, således såväl inom de
tysktalande som de tjeckisktalande områdena, har
arbetslösheten inom textilindustrin undergått
följande utveckling enligt den officiella statistiken:
1929 ................................4,862’ arbetslösa
1930 ................................8,517
1931 ................................39,904
1932 ................................68,934
1933 ................................90,515
1934 ................................88,610
1935 ................................80,539
Fastän dessa siffror redan böra vara nog för
att visa den nöd, vari tiotusentals textilarbetare
befinna sig, kunna de dock tyvärr icke göra
anspråk på att vara fullständiga. De arbetslösas här
är nämligen ännu mycket större än de förestående
siffrorna visa. Många textilarbetare, som av en
eller annan anledning icke göra anspråk på något
arbetslöshetsunderstöd eller matpolletter, anmäla
sig inte alls hos arbetslöshetskommittéerna och
komma därför icke med. i statistiken. Det måste
här tilläggas, att antalet nedlagda företag och
sådana, som drivas med inskränkt arbetstid, ökats
betydligt sedan 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
