Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. December 1936 - Den kemiska blekningskonsten 150 år, av Fr. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETARE N
År 1798 upptäckte han, att en lut av
kali eller natron förmådde upptaga vida
mera klorgas än vatten och att då bildades
en förening, som under inverkan av luft
eller syror åter sönderdelades och
långsamt frigjorde kloret. Denna lösning kom
snart som blekningsmedel i allmänt bruk
under namn av javellska luten och
användes ända till slutet av 1800-talet för
finare tyg.
Då likväl just vid denna tid priset på
alkalier var särdeles högt, sökte man
genast efter ersättningsmedel därför. En
viss Tennont i Glasgow fann redan 1798
ett sådant i kalkmjölk, i vilken han ledde
klor, och året därpå lyckades det honom
att framställa klorkalk, vilket som
"blekningspulver" befanns oöverträffligt och
under ett sekel framåt icke kunde
undanträngas av något annat blekningsmedel.
Därmed var en fast grund lagd för
konstblekningen. Dess införande gick
hastigt nog, om den än i början hade att
bestå en hård strid med okunnigheten,
egennyttan och fördomen. Mänga bestredo
vikten och värdet av det nya
blekningssättet, ehuru orsaken till försökens
misslyckande borde sökas i okunnighet om dess
praktiska utförande. Steg för steg lärde
man sig dock kringgå svårigheterna.
Det äldsta förfaringssättet att bleka
vävnader, ängsblekningen, är så gammalt,
att man ej kan spåra dess ursprung. Det
låter lätt tänka sig, att, sedan man börjat
använda vävda tyger till beklädnad, man
snart iakttog, att de genom inverkan av
ljus, fuktighet och luft förlorade sin
ursprungliga färg. Det låg då nära till hands
att bleka vävnader genom att i solljuset
utsätta den för inverkan av fuktig luft. De
äldsta historiska urkunder omnämna detta
blekningssätt. Sedermera lärde man sig
använda svavelsyrlighet eller röken av
brinnande svavel.
Omkostnaderna för blekning efter det
gamla förfarandet voro i början av
1800-talet så stora, att man kunde därför
tillverka tyget av råämnena. Detta slags
blekning var en husslöjd. Först 1828
började man i blekerierna använda
maskinkraft. Detta var ett stort framsteg och
togs först av mr Bentley i Pendleton,
England. Ehuru hans maskiner ej voro av så
105
Blekeri på 1860-talet.
fulländad byggnad, har han dock
förtjänsten av att först ha givit uppslaget till
denna nya riktning i blekningskonsten.
Maskinerna förbättrades sedan av John
Graham i Manchester, genom vars
bemödanden blekningen erhöll den mekaniska
form, som ägde bestånd under större
delen av 1800-talet.
Sedan dess har blekningen av tyger
undergått en betydande utveckling ur olika
synpunkter. Kemin har uppvisat andra
ämnen och maskinerna ha förbättrats,
men nuvarande metoder äro för väl kända
att här behöva skildras.
Fr. N.
Observandum.
Den omständigheten att förbundet
numera infört särskild arbets- och
lönestatistik befriar icke
avdelningsstyrelserna från skyldigheten att vid ifyllande
av de ordinarie månadsrapporterna till
förbundsexpeditionen noggrant angiva
bl. a. den mängd övertidsarbete som
avdelningens medlemmar under
rapportmånaden utfört.
Först då lönestatistiken omfattar
förbundets samtliga medlemmar kan denna
del av månadsrapporteringen slopas.
Förbundsstyrelsen.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
