Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1937 - Textilarbetareinternationalens femtonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEXTIL ARBET ÄREN
hölls i Washington, USA, under april
månad. Vidare lämnades en hel del
upplysningar rörande situationen på det
fackliga området i Förenta staterna just nu.
I övrigt blevo de på kongressens
dagordning upptagna frågorna beredningsvis
behandlade, kommitterade för
utarbetande av resolutioner tillsattes och en del
detaljer i kongressarbetet ordnades. Vid
sammanträdet anmälde ett par av de
äldsta rådsledamöterna, Anton Roscher,
Tjeckoslovakien, och J. Frayne, England,
att de efter detta sammanträde önskade
lämna sina poster inom generalrådet. De
blevo med anledning härav hjärtligt
avtackade, såväl vid generalrådsmötet som
senare vid kongressen.
Kongressen, vilken liksom
generalrådsmötet hölls på Imperial Hotel, öppnades
måndagen den 10 maj kl. 10 f. m. av
generalrådsledamoten J. Frayne, England,
som hälsade kongressdeltagare och gäster
välkomna. Härefter överlämnades ordet
till Blackpools borgmästare, som i ett kort
och humoristiskt anförande gav uttryck
åt stadens glädje över att se kongressen
samlad hos sig. Tal höllos vidare av Tom
Shaw, A. Staal och W. Schevenels.
Sekreterarens berättelse ö\er verksamheten
under den senaste kongressperioden.
Generalsekreterarens berättelse över
vad som tilldragit sig inom
Textilarbetarefederationens verksamhetsområde under
de tre år som gått sedan den senaste
kongressen i Luzern 1934, inleddes med en
allmän återblick och översikt. I denna
konstaterades, att textilarbetarna i de länder
där det demokratiska statsskicket
nedbru-tits och ersatts med diktatur fortfarande
äro helt avskurna från varje möjlighet att
bedriva någon som helst legal
organisationsverksamhet i socialistisk anda. I
samband härmed erinrades om att tyskarna
Karl Schrader och Karl Scholler, båda
ledamöter av generalrådet under den tid
då de tyska textilarbetarna hade ett starkt
förbund, under kongressperioden avlidit.
Å andra sidan kunde
generalsekretera-raren med tillfredsställelse peka på att
storparten av de anslutna landsförbunden,
som ha sin verksamhet förlagd till stater
med mer eller mindre demokratisk
författning, under kongressperioden gjort
vackra framgångar både ifråga om
medlemsantalets ökning och uppnådda
arbetsresultat. Särskild uppmärksamhet ägnades i
detta sammanhang vad som inträffat i
Frankrike, Belgien och Förenta staterna.
Beträffande textilarbetarna i USA gav
sekreteraren i berättelsen uttryck åt
förhoppningar om, att de, så snart vissa inre
motsättningar övervunnits, skola komma
att ansluta sig till vår international, som
därmed skulle få ett mycket betydande
tillskott. Såsom händelser av särskild vikt,
vid sidan av vad som inträffat i USA,
pekades på genomförandet i Frankrike av
40-timmarsvecka för bl. a. textilindustrin,
de i Frankrike, Belgien och de
skandinaviska staterna uppnådda framgångarna
ifråga om löner, semesterbestämmelser
o. s. v., diskussionerna i Genève och
Washington om arbetstidens förkortning m. m.
Vidare framhölls att de av de olika
landsförbunden insända rapporterna rörande
arbetstillgången nästan undantagslöst
bära vittne om att läget förbättrats.
Under den gångna kongressperioden
ha endast ett par av de anslutna
förbunden varit invecklade i större, öppna
konflikter, nämligen det franska och det
belgiska. Betydelsefulla lönerörelser ha
emellertid genomförts av ett flertal
förbund och smärre strider ha förekommit i
betydande omfattning.
Beträffande medlemsantalet
konstaterades i berättelsen, att detsamma
undergått en kraftig ökning under
kongressperioden. För ökningen svarade i första
hand det franska förbundet, som under de
senaste tre åren mer än tiodubblat sitt
medlemsantal. Betydande ökningar
redovisade vidare det polska förbundet samt
alla de skandinaviska. Å andra sidan har
medlemsantalet, om man jämför med de
vid Luzernkongressen 1934 föreliggande
rapporterna, gått något tillbaka i en del
av landsförbunden.
Vid årsskiftet 1933—1934 hade vår
international i runt tal 541,000 medlemmar.
Nu hade medlemsantalet stigit till cirka
680,000. De anslutna landsförbundens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
