Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1937 - Textilarbetareinternationalens femtonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEXTIL ARBET ÄREN
Vandeputte, alltså en av representanterna
för det första land i Europa, som i lag
begränsat arbetstiden inom bl. a.
textilindustrin till 40 timmar per vecka.
Uppmärksammade inlägg gjordes i övrigt av
engelska, belgiska, franska, tjeckiska m. fi.
delegerade. På grund av att flera
delegerade funno den svenska regeringens
hållning till frågan om arbetstidens
förkortning anmärkningsvärd, lämnade även de
svenska ombuden vid ärendets behandling,
såväl i generalrådet som vid kongressen,
en del upplysningar.
I samband med behandlingen av
40-timmarsveckan lämnades, helt naturligt,
ingående upplysningar rörande
behandlingen av samma ärende vid
trepartskonferensen i Washington. I anslutning härtill
kom kongressen även in på det i
Washington väckta förslaget, att Internationella
Arbetsbyrån skall tillsätta en permanent
trepartskommitté med uppdrag att
undersöka alla de ekonomiska och sociala
problem, som måste anses utöva inverkan på
läget inom textilindustrin och på
förhållandena för de inom samma industri
anställda.
Efter en mer än dagslång och
synnerligen intressant överläggning antog
kongressen enhälligt följande två
resolutioner:
Angående 4-0-timmarsveckan.
"Textilarbetareinternationalen, samlad till
kongress i Blackpool under tiden 10—14 maj 1937,
kräver ovillkorligen en internationell konvention
rörande 40-timmarsvecka inom textilindustrin och
är fast besluten att med all kraft stödja detta
krav.
Kongressen, som erhållit rapport över
trepartskonferensen i Washington, fastslår att
överenskommelser beträffande arbetstiden, som icke
givas laga kraft, icke ha någon utsikt att bli
respekterade. Erfarenheten har visat, att i
Storbritannien, det klassiska landet för kollektivavtal
mellan arbetsgivare och anställda, överenskommelser
rörande 48-timmarsvecka systematiskt överträdas
inom vissa grenar av textilindustrin. Vidare har
det i praktiken visat sig, att där
40-timmarsvecka genomförts, detta icke medfört några
sådana katastrofala verkningar, som arbetsgivarna
förutspått.
Kongressen anser därför, att textilarbetarnas
krav på 40 timmars arbetsvecka är fullt
berättigat, detta så mycket mera som denna är
praktiskt genomförbar och dessutom är en arbetarna
tillkommande social rätt. Kongressen är fast
besluten att på det kraftigaste stödja alla strävanden
i syfte att genomföra en förkortning av
arbetstiden inom textilindustrin till 40 timmar per vecka
utan lönereducering.
Samtidigt som kongressen uttalar sitt fasta
beslut att med alla till buds stående medel söka
uppnå 40 timmars arbetsvecka inom textilindustrin
hälsar den med glädje alla strävanden att få i
gång en allmän kampanj för förverkligandet av
detta krav inom alla industrier."
Angående trepartskommittén.
"Textilarbetareinternationalen, samlad till
kongress i Blackpool den 10—14 maj 1937, har under
diskussionen angående 40-timmarsveckan
informerats rörande trepartskonferensens i
Washington arbete och bemärker med intresse förslaget
från den ekonomiska kommittén vid denna
konferens, att en ständig trepartskommitté skall utses
inom Internationella Arbetsbyrån i och för
undersökning av alla ekonomiska och sociala
problem i syfte att förbättra textilindustrin och
åstadkomma social rättvisa inom densamma.
Samtidigt som kongressen vidhåller sin
ståndpunkt, att genomförandet av 40-timmarsvecka
inom textilindustrin omedelbart är ekonomiskt
möjligt och önskvärt ur social synpunkt, skulle den
med glädje hälsa tillsättandet av en dylik
kommitté, som skulle ha till uppgift att tillvarataga
textilindustrins intressen och tid, efter annan
komma med förslag till förbättringar. Kongressen
tillåter sig därför att för Internationella
Arbetsbyråns styrelse framhålla nödvändigheten av att
en dylik trepartskommitté för textilindustrin
tillsättes."
Betald semester.
Även denna fråga, som inleddes av det
belgiska förbundets generalsekreterare, A.
Segier, blev mycket ingående behandlad.
Intressanta upplysningar om hur det
ligger till med arbetaresemestern i olika
länder lämnades. Stort uppseende väckte bl.
a. ett meddelande från polskt håll, att man
i Polen, där för övrigt löne- och
arbetsförhållandena lämna mycket övrigt att önska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
