Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1937 - 40-timmarsveckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEXTIL ARBET ÄREN
lämpligt att begränsa arbetstiden för
textilindustriens arbetare till 40 timmar per
vecka. Mussolinis Italien står visserligen
kvar som medlem av arbetsorganisationen,
men det torde också i realiteten vara det
enda som i här ifrågavarande avseende
skiljer det från Tyskland. Visserligen kan
det invändas, att man i Italien redan i stor
utsträckning övergått till
40-timmarsvec-ka, men vi veta ju också varför så skett.
Drivfjädern har varit en önskan att dölja
arbetslösheten, att utåt giva den
totalisti-ska fasciststatens korporativa system ett
falskt sken av överlägsenhet. Samma slags
trolleri har man idkat i Tyskland. Vare
sig i Italien eller Tyskland har
arbetstidsförkortningen framsprungit ur en önskan
att höja arbetarklassens kulturella och
sociala standard. Den slags
40-timmarsvec-ka, som det fascistiska Italien ståtar med,
kunna vi få "fritt och för intet", vid
först-kommande lågkonjunktur med åtföljande
massarbetslöshet. Svenska arbetsgivare
motsatte sig som regel icke, att man under
1929—1933 års kris förkortade
arbetstiden för alla arbetare i stället för att hålla
full arbetstid för en del arbetare medan de
övriga permitterades eller avskedades.
Man kallade detta en fördelning av de för
handen varande arbetstillfällena, vilket bl.
a. på kommunistiskt håll, och icke utan
skäl, förklarades vara detsamma som en
fördelning av eländet.
Hur de halvfascistiska staterna, såsom
Polen, Jugoslavien, Rumänien, Estland och
Lettland m. fi. komma att ställa sig till
konventionen är minst sagt problematiskt.
Samma gäller om de "textila
stormakterna" Japan och Indien. Fråga är för
övrigt huruvida ens alla de
regeringsrepresentanter, som i Genève med friskt mod
röstade för konventionen, uppfattat detta
sitt ställningstagande såsom förpliktande
till ett omedelbart ratificerande av
densamma. Vi kunna icke helt frigöra oss från
misstanken, att en del
regeringsrepresentanter röstat för konventionen allenast
därför att ratificeringen av densamma
bleve en annan och senare fråga; uteslutande
därför att de funno det angenämt att vid
arbetskonferensen framstå som
exponenter för vidsyn och social framåtanda. Det
får slutligen icke heller glömmas, att
åtskilliga av de arbetarsidans delegerade,
som med sina röster säkrade ett antagande
av konventionen, företrädde
organisationer, som i sina respektive hemland, i vart
fall ännu så länge, sakna varje möjlighet
att effektivt påverka vare sig
regeringarna eller arbetsgivarna, detta emedan
organisationerna ifråga omsluta allenast en
bråkdel av vederbörande staters
textilarbetare.
Vi skulle mycket misstaga oss, om det
icke var bl. a. synpunkter i stil med dem
vi här anlagt, som bestämde den svenska
regeringsrepresentationens inställning vid
arbetskonferensen. Socialminister Möllers
uttalanden omedelbart efter konferensen
giva belägg för att i varje fall han för sin
del ansåg skäl föreligga, att en smula
skeptiskt bedöma en del delegerades
redobogen-het att betrakta det beslut vartill de
medverkat i Genève såsom förpliktande och
bestämmande för ett framtida och mera
definitivt ställningstagande. Erfarenheten
har — tyvärr — också visat, att man på
sina håll är benägen betrakta de under
internationell medverkan tillkomna
fördragen och konventionerna som ett slags
mycket vackra men också mycket ömtåliga
drivhusblomster, vilka man tävlar om att
ömt vårda nere i Genève, men vilkas
omplanterande i respektive hemstaters
jordmån man samtidigt energiskt motsätter
sig. Orationerna, såväl vid folkförbundets
sammankomster som vid internationella
arbetsorganisationens konferenser, ha —•
det är bittert att nödgas konstatera det —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
