Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1937 - Svensk industri under högkonjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILAR BET ÄREN
105
lagda aktiekapital utgjorde 161,920,000
kronor, vartill komma fonder och
vinst-saldon med tillhopa 56,491,000 kronor,
eller ett sammanlagt investerat kapital av
218,411,000 kronor.
Och hur lyckades man 1936 förränta
detta betydande kapital?
Jo, de 122 vinstgivande företagen
redovisade tillsammans en nettovinst av
17,473,000 kronor. Om man använt hela
denna nettovinst till utdelning och därvid
tillerkänt det i de förlustgivande
företagen investerade kapitalet samma rätt som
kapitalet i de vinstgivande bolagen, så
skulle utdelningen ha motsvarat 10,79 %
på hela aktiekapitalet och 8,00 % på hela
aktiekapitalet pius alla fonderade medel.
Men klokt nog delades icke hela
nettovinsten ut. Man avsatte 6,495,000 kronor
till olika fonder eller förde dem i ny
räkning och nöjde sig med att utdela
10,978,000 kronor. Den utdelade summan
motsvarar 6,78 % på alla de 130 bolagens
sammanlagda aktiekapital och 5,03 % på
deras aktiekapital pius fonder.
Vi gissa att dessa siffror innebära en
överraskning såväl för dem, som trott att
textilindustrien tillhör de "svältfödda"
näringsgrenarna, som för dem, vilka
menat att utdelningar på 15 à 20 % äro
vanliga inom textilindustrien.
Beträffande bruksrörelse kunna
följande uppgifter lämnas:
47 bolag, av vilka 46 gått med vinst
och 1 med förlust, ha tillhopa ett
aktiekapital av 195,548,000 kronor och fonder
samt sparade vinstmedel på tillhopa
79,543,000 kronor — alltså ett eget
kapital av 275,091,000 kronor. De 46
vinstgivande bruksbolagen redovisade för 1936
en nettovinst av 17,548,000 kronor, vilket
motsvarar 8,97 % på alla 47 bolagens
sammanlagda aktiekapital och 6,38 % på
aktiekapital pius fonder m. m. Av nettovin-
sten utdelades 11,885,000 kronor medan
5,663,000 kronor fonderades eller fördes i
ny räkning. Utdelningen motsvarade 6,08
% på hela aktiekapitalet och 4,32 % på
hela investerade kapitalet.
Bryggerier och vattenfabriker ha, så
länge de existerat, varit lukrativa företag.
Så också 1936. Av 76 storföretag i
branschen, med sammanlagt 103,929,000
kronor i aktiekapital och 33,881,000 kronor i
fonder och sparade vinster, eller tillhopa
137,810,000 kronor i eget kapital, gingo
74 med vinst och 2 med förlust.
Sammanlagda nettovinsten utgjorde 15,949,000
kronor = 15,35 % på aktiekapitalet och
11,57 % på hela kapitalet. Här
knussla-de man sannerligen icke med utdelningen.
12,275,000 kronor spenderades för
ändamålet, vilket är liktydigt med att
utdelningen på hela aktiekapitalet — de med
förlust gående företagens inräknat —
utgjorde 11,81 % och på allt eget kapital
8,91 %. Det lönar sig att hålla svenska
folket med klass II, pommac och
groggvirke !
Mindre tacksamt är det då att svara
för den allmänna "upplysningen" och
kraftbehovet. 78 större företag inom
elektricitets- och kraftverksbranschen
drevo 1936 sin rörelse med vinst, medan
2 företag nödgades konstatera förlust.
Alla de 80 företagen hade tillsammans
123,048,000 kronor i aktiekapital och
17,441,000 kronor reserverade på olika
sätt. Gruppens hela nettovinst utgjorde
9,114,000 kronor = 7,41 % på
aktiekapitalet och 6,49 % på hela egna kapitalet.
Man var försiktig med utdelningen — de
reserverade medlen äro också i knappaste
laget — och nöjde sig med att för detta
ändamål disponera 4,810,000 kronor =
3,91 % på aktiekapitalet och 3,42 % på
hela kapitalet.
Kemisk-teknisk industri är icke fullt
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
