- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXIV. 1937 /
107

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1937 - Svensk industri under högkonjunktur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILAR BET ÄREN

107

fonder och vinstsaldon på tillhopa
156,435,000 kronor eller totalt 787,425,000
kronor. Nettovinsten blev 47,140,000
kronor = 7,47 % på aktiekapitalet och 5,99
% på hela kapitalet. Till aktieägarna
utdelades 29,041,000 kronor, medan
18,099,000 kronor "sparades".
Utdelningen motsvarade 4,60 % på aktiekapitalet
och 3,69 % på hela kapitalet.

Sten-, ler- och jordindustrien, d. v. s.
tegelbruk, cementfabriker,
porslinsfabriker och en hel del andra företag, gingo
bättre än man skulle ha anledning
förmoda. Av 96 betydande företag gingo endast
5 med förlust. De 96 bolagen hade
tillsammans 116,849,000 kronor i
aktiekapital och 36,257,000 kronor i fonder m. m.,
alltså tillhopa 153,106,000 kronor. I netto
redovisades för året 12,905,000 kronor,
vilket motsvarar icke mindre än 11,04 %
på aktiekapitalet och 8,43 % på allt
kapital. Man "sparade" nästan halva nettot
och nöjde sig med att utdela 6,595,000
kronor och därmed fingo aktieägarna i
genomsnitt 5,64 % på aktiekapitalet och
4,31 % på alla sina tillgodohavanden.

Branschen tryckerier och
pappersförädling visar glänsande resultat, till vilket
de stora borgerliga tidningarna i icke
ringa mån bidraga. Följande uppgifter avse
41 företag av vilka 38 givit vinst medan
3 haft det mera knapert. På ett
aktiekapital av 21,427,000 kronor samt fonder
och saldon på 9,938,000 kronor
redovisades en nettovinst av 2,982,000 kronor eller
13,92 % på aktiekapitalet och 9,49 % på
hela det egna kapitalet. Man utdelade
1,726,000 kronor, vilket innebar att
aktieägarna fingo i genomsnitt 8,06 % på
sina aktier och 5,50 % på hela sitt
tillgodohavande.

Därmed ha vi genomgått 11 av de
viktigaste industrigrenarna var för sig. Slå
vi dem tillsammans ställer det sig på
följande sätt:

1,331 storföretag, med 2,870,233,000
kronor i aktiekapital och 772,702,000
kronor i fonder och vinstsaldon, redovisade
en nettovinst av 301,738,000 kronor.
Hade hela denna nettovinst utdelats så
skulle aktieägarna i samtliga företag, även de
som gått med förlust, ha fått 10,51 % på
aktierna och 8,28 % på såväl aktier som
annat i företagen innestående kapital.
Man nöjde sig emellertid med att utdela
164,790,000 kronor och detta innebar att
man gav i genomsnitt 5,74 % på
aktiekapitalet och 4,52 % på hela kapitalet.

Nu kan det invändas, att de uppgifter
som här lämnats icke giva ett riktigt
begrepp om de vinster, som i verkligheten
inhöstats, och detta kunna vi icke bestrida.
Åtskilligt av det, som här redovisats som
aktiekapital, har aldrig inbetalats. Det
finnes åtskilliga stora bolag, där 50 %
och mera av aktiekapitalet tillkommit
genom gratisemissioner. Personer, som hela
tiden innehaft dessa gratisaktier, ha i
verkligheten erhållit en mycket högre
avkastning på vad de satsat än som här
kommit till synes. Men å andra sidan får
det heller icke glömmas, att om en person
köper en aktie, vars nominella värde är
100 kronor, och betalar 200 kronor för
denna aktie, så är detta liktydigt med att
en utdelning på den till överpris köpta
aktien av 10 % i verkligheten blott blir
en utdelning på 5 %.

Det finnes en hel del kapitalister, som
under år sådana som 1936 taga hem en
profit på både 30, 40 och 50 % på det
kapital de ursprungligen satsat och som
därtill gnälla om dåliga tider och för höga
arbetslöner. Men det finnes också en del
kapitalstarkt folk, som först på sistone
och till oerhört uppdrivna priser köpt s. k.
guldkantade papper, vilka officiellt sägas
giva till exempel 15 %, men som, på grund
av att de köpts till överkurs, giva endast
något mer än vanlig bankränta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1937/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free