Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1937 - Mindervärdighetskomplex, av V. J. - Sommarens nordiska studiekurs för fackligt organiserade kvinnor, av R. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILAR BET ÄREN
121
hävda oss och ta vara på våra intressen.
Om vi betrakta denna vår organisation, så
känna vi oss nog glada över vad som
uträttats, även om vi äro medvetna om att
vi ha stora arbetsuppgifter framför oss.
Men det är inte så säkert, att vi känna oss
tillfreds med t. ex. avdelningarnas inre
arbete. Det brister nog ganska mycket
i åtskilliga avseenden.
Vad kan detta bero på?
Orsakerna äro väl flera. Men en högst
väsentlig orsak ha vi säkerligen att söka
däri, att ett ganska ringa antal av
medlemmarna få utföra det mesta arbetet.
Och varpå beror väl detta? I första hand
på flertalets känslor av underlägsenhet och
oförmåga.
Det är ju inte ovanligt, att vi med en
viss bävan och fruktan ta mot de sysslor
och uppdrag, vartill vi föreslås — om vi
nu ens ha kurage att ta mot dem! I
många, många fall är det känslan "jag kan
inte" som dikterar avsägelserna, även om
motiveringen kanske är en annan.
I regel är det inte förmågan, som det
är fel på. Och i de fall, där förmågan
verkligen brister, så går det nog bra att
avhjälpa denna brist, om viljan är god.
Men en förutsättning är nödvändig; att
vi inte låta de omskrivna komplexen
trycka ner oss. Om vi känna oss riktigt
osäkra, odugliga och omöjliga, så bli vi
det också. Så är det med den saken.
Det skadar inte att vi ta en allvarlig
funderare över detta problem. Om vi så
göra, bör detta vara ägnat att skapa
dristighet och mod, säkerhet och duglighet.
Då skola vi få klart för oss det både
löjliga och fördärvliga uti att gå och känna sig
underläarsen och omöilig. Vi få mod att
bjuda till och göra vårt allra bästa. Vi få
lust och kraft att ta itu med såväl vår egen
fostran som de övriga uppgifter som
komma på vår lott. Och vi skola då säkerligen
finna, att vi rå med mycket av det, som
vi tidigare inte trott oss om.
Det är otvivelaktigt så, att en hel del
omotiverade tvångsföreställningar binda
oss och förlama vår handlingskraft. Det
värdefullaste hos oss — vårt personliga
gry, vårt kurage och handlingsmod —
dämpas och stäckes. Detta är till stor
skada, i första hand för oss rent person-
Sommarens nordiska studiekurs
för fackligt organiserade
kvinnor.
Norska och svenska kursdeltagare.
Från en deltagare i sommarens nordiska
studiekurs för fackligt organiserade kvinnor, vilken
kurs hölls i Norge under tiden den 11—17 juli, ha
vi mottag t följande:
Det blir en verklig upplevelse för oss
arbetande kvinnor, då vi, genom våra fackorganisationer,
bli i tillfälle få deltaga i en dylik studievecka.
Det är, som en norsk kamrat framhöll under en
rundresa i Oslo, på det sättet att man lär icke
blott genom att höra utan även av allt det man
ser. Vi kände oss alla tacksamma mot Arbeider-
ligt, men även för våra gemensamma
strävanden och sammanslutningar. Skola vi
lyckas rycka upp oss, så fordras en klar
blick för hur det ligger till.
Om vi skulle vara överens om att ha
det sagda i tankarna under vårt
föreningsarbete !
Dessa erinringar äro alltid aktuella,
men alldeles särskilt när styrelser,
kommittéer eller ombud skola väljas. Det
gäller att inte låta några omotiverade
föreställningar av här antytt slag hindra oss
från att göra, vad vi böra och kunna. En
god vilja och en lagom portion självtillit
ger oss förmåga och säkerhet. Och detta
innebär att vi göra det bästa möjliga på
den plats, som blivit vår.
V. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
