Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1938 - Semesterlagen och dess innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTIL ARBETA REN
Semesterlagen och dess innebörd.
Torsdagen den 2 juni fattade riksdagens
båda kamrar beslut i frågan om semesterlag.
Den härvid antagna lagen är till sitt innehåll
i allt väsentligt identisk med lagutskottets
utlåtande, som i sin tur endast ifråga om ett
par detaljer avvek från regeringens förslag.
Det av riksdagen fattade beslutet går i
huvudsak ut på:
att i lag fastställes en semester om minst
12 dagar. Söndagar skola icke inräknas i
semestern, men däremot helgdagar, försåvitt
semester utgår med 6 eller flera dagar i följd.
Sedvanliga fridagar, som icke äro helgdagar,
skola däremot alltid inräknas i semestern. På
denna punkt innebär det antagna förslaget en
försämring i jämförelse med regeringens
förslag, som förutsatte att vare sig fridagar eller
helgdagar skulle kunna inräknas i
semestertiden ;
att för rätt till semester erfordras att
arbetstagare innehaft sin anställning sedan
minst 180 dagar tillbaka;
att rätt till semester föreligger för
kalendermånad, under vilken arbetstagaren för
arbetsgivaren utfört arbete under minst 16
dagar eller arbetsskift (regeringens förslag
räknade med minst 18 dagar);
att semestern skall utgå i ett sammanhang,
försåvitt icke överenskommelse om annan
ordning träffas mellan berörda parter; dock med
undantag för inom jordbruket och liknande
yrkesområden anställda, beträffande vilka
lagen icke lägger hinder i vägen för en
uppdelning av semestern i två eller flera perioder;
att vid beräkning av semesterersättningen
hänsyn skall tagas jämväl till arbetares
inkomst av ackordsarbete;
att arbetsgivare inom jordbruket skall vara
berättigad att i stället för semester utgiva
semesterlön till sådan arbetare, som
uteslutande sysslar med husdjursskötsel;
att den antagna lagen träder i kraft den
1 juli 1938.
Ett från högerhåll framfört yrkande om
utredning angående borttagande av vissa s. k.
lätthelgdagar föranledde ingen riksdagens
åtgärd.
Vad innebär nu den sålunda antagna
semesterlagen för t. ex. textilarbetarnas
vidkommande ?
Ja, på den frågan kan här icke givas ett
uttömmande svar. Obestridligt är emellertid,
att lagen kommer att medföra en kraftig
förbättring, jämfört med vad som tidigare varit
gällande inom denna industrigren, liksom
inom de flesta andra industrier.
3 led stöd av lagen få textilarbetarna år
1939 minst 6 dagars betald semester samt
fr. o. m. år 1940 12 dagars semester. Frågan
om till vilken tid av året semestern skall
förläggas står öppen för överläggningar och
överenskommelse mellan avtalsparterna. Man
torde, på grund av medgivandet i lagen, att
helgdagar få inräknas i semestertiden, kunna
utgå ifrån, att arbetsgivarna komma att
eftersträva en sådan förläggning av semestern, att
någon av de större helgerna — kanske
framför allt påsk- eller pingsthelgen -— kan
"inkorporeras" i semestern. Men, som sagt, den
saken blir föremål för förhandlingar och
särskilda bestämmelser i avtalen inom de olika
näringsgrenarna.
En avgjord fördel är att lagen förutsätter
att ackordsförtjänsten skall kunna läggas till
grund vid beräkningen av semesterlönen.
Bestämmelsen om att endast sådan
kalendermånad, då arbetare är i arbete minst 16
dagar, skall giva rätt till en dags betald
semester, kan givetvis komma att inverka
menligt på semesterersättningen för en hcl del
arbetare, framför allt då under tider av
lågkonjunktur. Tre dagars arbete i veckan ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
