Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1938 - Gift och motgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
69
slovakien, Belgien, Holland, Danmark,
Sverge m. fi. Frankrikes exempel? Varför har
icke ännu en enda stat ratificerat den snart
ett och ett halvt år gamla internationella
konventionen om 40 timmars vecka inom
textilindustrin? Varför ha icke ens de stater,
vilkas regeringsrepresentanter med entusiasm
gåvo sin anslutning till denna konvention,
bragt densamma i praktisk tillämpning?
Alla svara: vi kunna icke, vi våga icke, vi
måste vänta och se hur de övriga staterna
ställa sig. Skulle vi, oberoende av hur övriga
stater ställa sig, ratificera t. ex. konventionen
om 40 timmars arbetsvecka inom
textilindustrin, skulle vi sänka arbetstiden till 40
timmar pr vecka och samtidigt garantera
textilarbetarna full kompensation för denna
förkortning av arbetstiden, ja, då skulle
Tyskland och Italien, där textilarbetarnas
såväl arbetstid som löner regleras genom dekret,
där exporten av textilalster stödes genom
statliga subventioner o. s. v., slå ut vår egen
textilindustri, lägga beslag på dess
markna-nader. Därför måste vi vänta och se hur
övriga stater ställa sig. Ensamma våga vi icke
taga de risker, som konkurrensen från stater
med dekretvägen reglerade löner och
godtyckligt utsträckt arbetstid innebär.
Men kunde icke riskerna ifråga tagas av
samtliga de stater, som finna en
arbetstidsförkortning önskvärd? Kunde icke dessa stater i
samarbete skydda sig mot konkurrensen från
Tyskland, Italien och andra stater, där det är
förenat med livsfara att bedriva propaganda
för lättnader åt dem, som draga det tyngsta
lasset?
Jo ■—■ detta lär icke kunna bestridas. Men,
det vore ett steg som innebure ett närmande
mellan de demokratiska staterna. Det kunde
följas av flera steg i samma riktning och den
blockbildning diplomaterna så ivrigt varnat
för skulle vara ett faktum! Därför — vänta
och se!
Vänta på vad?
På att Tyskland, Italien m. fi. stater skola
införa 12 timmars arbetsdag inom
industrierna, sänka lönerna ytterligare! Vänta för att
kanske finna det nödigt suspendera nu
gällande arbetstidsbestämmelser, förlänga
arbetstiden, tvinga arbetareorganisationerna i de
demokratiska staterna att avstå från
löneförbättringar, bättre arbetshygien o. s. v.!
Vänta för att finna att Tyskland och
Italien bestämma takten i marschen tillbaka!
Diktatorerna och deras hejdukar skrodera
med att de vant ’ ’sina’’ folks breda massor av
med att äta smör och vitt bröd, men att de i
stället förfoga över en vapenarsenal, som, när
den tages i bruk, skall sätta dem i stånd att
vidga diktaturernas domäner.
Skroderandet sprider panik i de
demokratiska staterna. De måste rusta till försvar.
Var och en av de mera betydande
demokratiska staterna måste ha ett försvar så starkt, att
varje stat, i nödfall ensam, skall kunna
motstå angrepp från någon eller några av de
mest expansionslystna diktaturerna. Väldiga
offer bringas krigets gud. Under tiden
måste genomförandet av viktiga sociala reformer
anstå. Reformer, som skulle draga endast en
bråkdel av de kostnader man lägger ned på
försvar och upprustning, men som skulle
medföra väldiga lättnader, ökad arbetsglädje,
ökat välstånd och ökad livskraft för
miljontals människor.
Varför sluta icke demokratierna ett fast
försvarsförbund ?
Varför slå de icke samman sina resurser?
Varför göra de icke klart för barbarerna att
den som traktar efter att komma den minste
i demokratiernas brödrakrets till livs ofelbart
måste räkna med att ögonblickligen möta även
alla de stora demokratiernas samlade
härs-makt, samlade resurser; ännu i alla avseenden
så oändligt överlägsna diktaturblockets?
Nej — det vore farligt att påskynda en
uppdelning av världen i två läger, förklara
de som anses företräda statsmannavettet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
