Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1938 - På resande fot, av Mitzi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
83
På resande fot.
Sträckan Berlin—Dresden—Praha bjuder ur
flera synpunkter knappast så mycket av intresse
förrän man närmar sig Dresden. D. v. s. för den
som har tillfälle att dessförinnan göra en
avstic-kare till staden Meissen för att bese de berömda
porslinsfabrikerna, bör ju detta vara en
upplevelse, men för den, som inte så har, kan det
vackra Dresden vara det närmaste målet.
Dess läge på båda sidor om Elbe bidrager
givetvis till det vackra intrycket, men dessutom är
staden en sevärdhet ur arkitektonisk synpunkt.
Bland de mera bemärkta byggnaderna är väl
Zwin-ger, det i början på 1700-talet uppförda, men då
inte riktigt avslutade utan först mer än ett hundra
år senare fullbordade komplexet. Det är byggt
kring en stor, rektangulär gård med låga
gallerier, som förenar de fyra hörnbyggnaderna och
tre paviljonger. Här har bl. a. inrymts stadens
underbara konstgalleri av mest gammal men
även ny konst, med den berömda Rafaels
"Sixtinska madonnan", tavlan som anses så värdefull,
att den får hänga i eget rum, där guiden av pur
vördnad sänker rösten till en viskning, då han
berättar dess historia. Dresden är ju också en
musikstad av rang med musikkonservatorium och
sin berömda opera. Det enda som egentligen
verkar en smula pråligt, är den förgyllde August
den starke på en lika gyllene springare, som av
eftervärlden på detta sätt hedrats för sina
insatser i stadens utveckling.
Men även människorna är livligare och mera
temperamentsfulla här än i de norra delarna av
Tyskland. Medan berlinaren eller hamburgaren
t. ex. (jag talar icke om parader) likgiltigt
mumlar något som man med välvillig tolkning kan
tyda som "heil Hitler", gör sachsaren nästan ett
elegant språng i samband med högerarmlyftning,
och hans artikulation finns inte något att anmärka
på. Han ser bara förvånad ut, då man inte alls
gör min av att svara med samma mynt. Att
tyskarna här nere också har mera temperament, fick
jag erfara, då jag i ren distraktion råkade gå över
gatan, innan trafikljuset visade stopp. På andra
sidan tog en lindrigt sagt livlig poliskonstapel,
möjligen av något högre rang, emot mig och höll
en hel föreläsning om hur jag burit mig åt och
hur jag skulle ha gjort. Han hade naturligtvis
rätt, det förnekar jag visst inte, men han var så
högljudd, att det snart blev fullständig folksam-
Broar och torn i Dresden.
ling och det hela verkade en smula löjligt. Han
var visserligen naggande god, men också så liten,
att hans svada inte gjorde avsedd effekt, utan han
verkade närmast hjälte i en operett, vitklädd och
nätt som han var. Hela hans lilla person
skakade av förtrytelse, då jag tillät mig att le. Hans
värdighet var sårad. Någon hade vågat skämta
med en lagens representant, kantänka. Onekligen
rätt mattsamt med folk som inte har sinne för
humor. Nåja, till slut lyckades jag efter många
ursäkter slippa undan med "blotta
förskräckelsen" och behövde inte plikta för bristande
trafikkultur, vilket jag egentligen skulle ha gjort,
påstod den "sårade".
Det är dock inte endast Dresden, som bjuder
resenären mycket av intresse. I Sachsiska
Schweiz, söder om Dresden mot tjeckiska
gränsen är landskapet ovanligt storslaget och
omväxlande. Här finner man också de
sandstensberg, som genom erosion och förvittringar under
årtusendenas lopp erhållit de mest egendomliga
formationer. En del liknar romantiska ruiner av
borgar från medeltiden. Vid Elbe ligger bl. a.
Bastei, just en samling sådana
sandstensformationer, från vars högsta punkt, 170 meter över
flodytan, man har en hänförande utsikt över det
omgivande landskapet. Rakt nedanför ringlar sig
Elbe som ett blått band, och de stora
hjulångarna, som för lustresande mellan Dresden och Bad
Schandau eller andra platser ner mot tjeckiska
gränsen, ser ut som små, lustiga leksaksbåtar. Kö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
