Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEXTILAR BET ÄREN
Hur kontrolleras semester och semesterersättning?
Textilarbetare, som liar anställning å
arbetsplats där riksavtalet eller annat avtal med
liknande semesterbestämmelser gäller och som
innehaft sin anställning sedan den 1/7 1938,
skall under tiden juni—augusti i år ha
semester och semesterlön.
Antalet semesterdagar, och därmed
semesterlönens totalbelopp, kan variera, beroende
på hur många av månaderna juli—december
1938 som vederbörande varit i arbetsgivarens
tjänst minst 16 dagar. För varje månad man
arbetat 16 dagar eller mera är man enligt lag
berättigad till en semesterdag. Som
arbetsdag skall härvid räknas varje dag man besökt
arbetsplatsen och där utfört något arbete,
oavsett hur kortvarigt detta varit. För att
kontrollera att man får ut hela det antal
semesterdagar man är berättigad till måste man
alltså hålla reda på hur många dagar under
varje månad man varit i arbete.
Då det gäller att kontrollera semesterlönen
ligger saken enklast till för de arbetare, som
icke utfört något övertidsarbete under
kvalifikationsperioden. Vederbörande behöver
endast hålla reda på dels hur mycket han
förtjänat under hela perioden, dels även hur
många dagar han varit i arbete under samma
tid. Genom att dela hela förtjänstsumman
under perioden med antalet dagar han varit i
arbete erhåller han som resultat
genomsnittsförtjänsten per dag. Detta belopp skall han
ha för varje semesterdag vartill han är
berättigad.
Exempel:
En arbetare, som icke utfört något
övertidsarbete, har varit i arbete 16 dagar och mera under
var och en av månaderna juli—december 1938.
Han är alltså i år berättigad erhålla 6 dagars
semester. Han har under nyssnämnda 6 månader
arbetat i sammanlagt 138 dagar och på denna tid
förtjänat tillhopa kr. 1,135: 20. Kronor 1,135: 20
fördelat på 138 dagar gör kr. 8: 23 pr dag. 6
gånger kr. 8: 23 — kr. 49: 38, som han alltså skall
lia i semesterlön.
Den arbetare däremot, som under
kvalifikationstiden har utfört övertidsarbete, måste
räkna på ett annat sätt. Han måste för att
komma till ett rätt slutresultat taga reda på:
a) den genomsnittliga förtjänsten per
timme ;
b) den genomsnittliga arbetstiden per dag,
samt
c) den genomsnittliga förtjänsten per dag.
Den under a) omförmälda
genomsnittsförtjänsten per timme uträknas på så sätt, att
den arbetslön, som arbetaren sammanlagt
intjänat på allt under kvalifikationstiden utfört
arbete hos arbetsgivaren, delas med det totala
antalet arbetstimmar.
Den under b) omförmälda
genomsnittsarbetstiden per dag erhålles genom att dela det
totala antalet på ordinarie tid utförda
arbetstimmar med det antal dagar man varit i
arbete.
Den under c) nämnda
genomsnittsförtjänsten per dag slutligen erhålles genom att
multiplicera resultaten av uträkningarna under
a) och b) med varandra.
Exempel:
En arbetare, som utfört övertidsarbete, har
varit i arbete 16 dagar eller mera under var och
en av månaderna juli—december 1938. Han har
under nyssnämnda månader arbetat i sammanlagt
1,092 timmar och förtjänat i allt kr. 1,201: 20 =
kr. 1: 10 per timme. Av de 1,092 timmarna
utgöra emellertid 60 timmar övertidsarbete.
Återstår alltså 1,032 ordinarie arbetstimmar. Fördelar
man dessa på 138 arbetsdagar blir
genomsnittsarbetstiden per dag 7,48 timmar. Multiplicerar
man därpå medelförtjänsten per timme, kr. 1: 10,
med genomsnittsarbetstiden per dag, 7,48 timmar,
erhålles genomsnittsförtjänsten per dag och utgör
kr. 8: 23. Då arbetaren skall ha denna summa
för var och en av de 6 semesterdagarna stiger
hans totala semesterlön till kr. 49: 38.
Att observera är:
a) att med kvalifikationsperiod i år menas
tiden den 1/7—31/12 1938. För framtiden
blir kvalifikationsperioden lika med det
kalenderår, som ligger närmast före det år man
skall åtnjuta semester. 1940 få vi alltså
räkna med hela 1939, 1941 med hela 1940 o. s. v.
b) att man i arbetslönen icke får inräkna
övertidsersättning, semesterlön, familjebidrag,
bidrag till sjukförsäkringspremier,
klädesersättning samt ersättning för hållande av egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
