Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEX T ILARBET AREN
den, som lagen föreskriver och Socialstyrelsen
påbjudit, nämligen kronor 1,200,000: —. En
avgiftsförhöjning i klasserna III, IV och
V var behövlig, men hade styrelsen till detta
årsmöte icke velat fastslå i ett förslag
storleken av avgiftsförhöjningen, som dock borde
variera mellan 5 och 15 öre per vecka. Denna
fråga borde senare kunna utredas av styrelsen
jämte Socialstyrelsen. Byrådirektör Jerneman
meddelade, att Socialstyrelsen icke hade krav
på en avgiftsförhöjning, men lämpligt vore
att höja avgifterna i klass III med 5 öre, i
klass IV med 10 öre och i klass V med 15 öre
per vecka. Efter en ingående diskussion
beslutade årsmötet att bordlägga frågan till
nästa årsmöte.
På grund av vissa förändringar i lagen
om understödsföreningar beslutade årsmötet
dels att bifalla styrelsens förslag om ändring
i stadgarnas §§70 och 71 och dels att hos
Socialstyrelsen ansöka om förklaring, att kassans
stadgar stå i överensstämmelse med
föreskrifterna i den nya lagen. Ändringarna voro
endast av formell art.
Sista punkten på dagordningen upptog
föredrag av byrådirektör Jerneman, som höll
ett med stort intresse åhört föredrag över
§ 15 i förordningen om erkända
arbetslöshetskassor. Då frågan om arbetsvägran inom vissa
av kassans lokalavdelningar var synnerligen
aktuell, medförde den framställning, som
byrådirektör Jerneman i föredraget gjorde,
goda anvisningar hur nämnda paragraf, som
är analog med stadgarnas § 19, skall tolkas.
Årsmötet avslutades med ett kortare tal av
tjänstgörande ordföranden.
OBSERVANDUM.
Den omständigheten att förbundet
numera infört särskild arbets- och
lönestatistik befriar icke
avdelningsstyrelserna från skyldigheten att vid
ifyllande av de ordinarie
månadsrapporterna till förbundsexpeditionen noggrant
angiva bl. a. den mängd
övertidsarbete som avdelningens medlemmar
under rapportmånaden utfört. Först
då lönestatistiken omfattar förbundets
samtliga medlemmar, kan denna del
av månadsrapporteringen slopas.
Förbundsstyrelsen.
Semesterrätt vid avgång
från tjänst.
Då det på vissa håll råder oklarhet om
hur semesterersättningen skall utgå, då en
arbetare slutar sin anställning vid företaget,
lämnas härnedan några exempel på hur det
då skall förfaras.
En sådan arbetare äger erhålla ersättning
för det antal semesterdagar, till vilka han
förvärvat semesterrätt men på grund av
anställningens upphörande icke åtnjutit. Denna
ersättning skall omfatta samtliga
semesterdagar, som arbetaren intjänat men icke utfått,
oavsett om de intjänats under nästföregående
eller löpande kalenderår.
En arbetare, som exempelvis var anställd
vid ett företag den 1/7 1938 men slutade
anställningen före samma års slut, är icke
berättigad till semesterersättning, enär han då icke
hade haft anställning i minst 180 dagar efter
den 1/7 1938, som är ett av villkoren för
semesterrätt. Slutade han däremot först i
början av januari 1939, äger han utfå ersättning
för 6 dagar under villkor att han varit i
arbete minst 16 dagar under varje av månaderna
juli—december 1938. En arbetare, som var
anställd den 1/7 1938 och slutade sin anställning
i slutet av april 1939, äger utfå ersättning för
10 dagar, om han i övrigt fyller
kvalifikationsvillkoren. En arbetare, som slutar sin
anställning den 30 augusti 1939 och
dessförinnan erhållit semester och semesterlön för
kvalifikationsåret 1/7—31/12 1938, skall vid
av-flyttningen ha ersättning för de
semesterdagar, som han intjänat under år 1939,
nämligen 8, naturligtvis även i detta fall under
förutsättning att han arbetat minst 16 dagar
varje av dessa åtta månader.
På förekommen anledning anse vi oss böra
påpeka, att rätt till semester för 1938
förefinnes även om anställningen skett efter den 1/7.
Om en arbetare exempelvis anställdes den 5
september 1938, äger han utfå semester för 4
dagar, om semester lämnas vid företaget
tidigast den 5/2 1939. Slutade en sådan arbetare i
slutet av maj, äger han uppbära semester
ersättning för 9 dagar. Slutade han däremot
före den 5/2 får han ingen semesterersättning,
enär de erforderliga 180 dagarnas anställning
icke förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
