Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 TEXTILAR BET ÄREN
av de större godsägarna funnit det fördelaktigare
att sälja sina gods till staten eller till föreningar
eller sammanslutningar av annat slag. Men
ännu finns det massor av rika jorddrotter i England,
som tillbringar en tid av året här och en tid där
på sina olika domäner för att få tiden att gå. Man
kan inte låta bli att undra över hur folk kan
trivas med ett sådant liv i längden, men det tycks
gå bra.
Vi gör uppehåll i en liten förtjusande stad med
gamla korsvirkes- och trappgavelshus vid de smala
gatorna. Det vilar en nästan medeltida stämning
över staden, som ökas genom den dova klangen
från klockorna i den stora katedralen. Ljudet
studsar tillbaka mot husväggarna och domnar bort. I
stadens utkanter spelar ungdomen kricket eller
fotboll, men framför allt kricket, som är Englands
nationalsport. Det är en karaktäristisk bild av
livet i en gammal engelsk småstad.
Det bästa spar vi dock till sist, en idyll ganska
långt ifrån bygden, en isolerad gammal
klosterruin inbäddad i grönskan i en jättestor park, där
massor av rådjur skyggt drar sig undan etappvis
vid minsta rörelse från oss. I parkens många
dammar simmar svanor och änder mellan
näckrosbladen under de urgamla, lummiga träden, och
gräsmattorna (var finns det väl så ljuvliga
gräsmattor som i England?) lyser ljusgröna och
inbjudande, mjuka som de finaste tjocka mattor, som
man får gå på hur som helst. Inte ett spår syns
där man trampat. Det är ett stycke natur, som
man gärna vill kalla typiskt engelsk och som man
skulle önska vore mera lättåtkomlig som kontrast
mot den lika typiska symfoni i grått och svart,
som do ofantliga engelska industricentra utgör.
Mitzi.
Kuslig statistik.
Enligt av riksförsäkringsanstalten
publicerade uppgifter inträffade under år 1938
här i landet icke mindre än 189,679
olycksfall i arbete. Jämfört med närmast
föregående år innebär denna siffra en stegring med
drygt 1,000 fall. Ser man tillbaka på de fem
senaste åren har antalet olycksfall hela tiden
stegrats enligt följande:
från 1933 till 1934 med 21,700 fall
„ 1934 „ 1935 „ 11,500 „
„ 1935 „ 1936 „ 12,000 „
„ 1936 „ 1937 „ 26,500 „
„ 1937 „ 1938 „ 1,000 „
allt i avrundade siffror.
Tillbakagång för S. A. C.
även 1938.
Medlemsantalet minskade. Tidningarna
tära på tillgångarna.
S. A. C: s nu föreliggande
verksamhetsberättelse för år 1938 visar, att den
syndikali-stiska landsorganisationen fortfarande
kämpar med en svår lågkonjunktur.
Medlemsantalet har reducerats med omkring 700, vilket
betyder att organisationen för närvarande har
cirka 30,000 medlemmar. Medlemsförlusten
är emellertid större än dessa siffror utvisa. I
berättelsen meddelas nämligen, att en mindre
grupp av frondörer från den 1 januari 1938
ånyo anslutit sig till S. A. C. Deras antal
uppges till 1,100. Om hänsyn tages till
denna transaktion, skulle medlemsförlusten
sålunda uppgå till 1,800.
Enligt arbetsutskottets mening beror
tillbakagången på vissa åtgärder ifrån
landsorganisationens sida. Det påstås att de
reformistiska organisationernas "intensiva
likriktningssträvanden" pressat en del av de
syn-dikalistiskt organiserade arbetarna att ansluta
sig till olika fackförbund. I stort sett anser
organisationens ledning, att S. A. C. detta till
trots varit i stånd att hävda sin ställning.
De kontanta tillgångarna ha också
reducerats från 615,440 kronor till 578,274 kronor.
Tillbakagången är även här större än
siffrorna visa, eftersom den nyanslutna sekten vid
sitt återinträde medförde 14,648 kronor i
kontanter. De goda konjunkturerna på
arbetsmarknaden ha naturligtvis också gynnat de
syndikalistiska arbetarna. Arbetsstrider av
större omfattning ha sålunda icke
förekommit. I understöd till strejkande eller
lock-outade har utgivits endast 159,000 kronor.
Den syndikalistiska pressen är fortfarande
organisationens sorgebarn. Tidningen
Arbetaren gick med en förlust på 124,360 kronor,
som måste täckas genom kontingenter från
medlemmarna. Tidningen Arbetar-Kuriren,
som utkommer i Göteborg, förlorade 14,636
kronor och tidningen Norrlandsfolket, som
utgives i Kiruna, anger sin förlust till 2,413
kronor. S. A. C:s bokförlag rapporterar en
förlust på 4,129 kronor. Den "andliga
gift-spridningen" har således åsamkat
organisationen en förlust på närmare 150,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
