Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEXTILAR BET ÄREN
Holland.
Holland återigen är i fråga om
textilindustrins omfattning kanske närmast att jämföra
med Schweiz. Denna industri uppges
sysselsätta mellan 60- à 70,000 arbetare.
Förutom bomullsindustrin, som
ojämförligt är den viktigaste grenen inom den
holländska textilindustrin och som enligt en
uppgift för år 1937 sysselsatte 25,016 manliga och
12,375 kvinnliga arbetare, intar mattindustrin
en framträdande plats. Även trikåindustrin,
konstsilketillverkningen och tillverkningen av
band, resår och kokosfiberfabrikat äro viktiga
grenar av textilindustrin i Holland.
Man kan dock inte undgå att förvånas
över proportionen manliga och kvinnliga
textilarbetare. Som av här ovan nämnda siffror
framgår är det kvinnliga inslaget inom
bomullsindustrin endast hälften mot det manliga.
Endast ytterst få kvinnliga vävare kunna
uppbringas inom bomullsindustrin, och inom
yllebranschen kan man inte uppleta en enda
väverska. Trikåindustrin är den industri, som
har de flesta kvinnliga, nämligen 90 % av
arbetarantalet inom denna industri.
Även om Holland importerar en hel del
textilvaror, så är landet ändock i fråga om
vissa varor beroende av sin export. Särskilt
gäller detta enkla bomullsvaror, som i stor
utsträckning exporteras på Java. En väsentlig
nedgång i exporten av denna viktiga grens
produkter förmärkes i jämförelse med åren
1926—1930, som genomsnittligt per år
utgjorde 107,400,000 gulden (1 gulden f. n. cirka
kr. 2: 27). Sålunda uppgick exporten år 1937
till knappast hälften av detta belopp, men
utgjorde ändock 100 % mera än exporten 1936.
År 1938 var ännu något bättre, men åren
1933, 1934, 1935 och 1936 voro katastrofalt
dåliga.
Ur lönesynpunkt betyder detta mera i
Holland än kanske i något annat land. I Holland
existerar nämligen inga som helst
kollektivavtal, utan det hela synes gå på lösa boliner
ytligt betraktat. Arbetsgivarna ha möjlighet att
när som helst och hur som helst reglera
lönerna. D. v. s. fackorganisationerna
motarbeta givetvis lönereduceringar och kämpa för
förhöjningar, men svårigheterna äro alltid
stora och förvärras därigenom att även i
Holland textilarbetarna äro splittrade på olika
förbund.
Man kan inte underlåta att förvånas över
att det icke uppstår kaos med de lösa
överenskommelser, som träffas och som ju inte
synas vara bindande på något sätt. Arbetarna
tillgripa visserligen strejk, om arbetsgivarna
äro alltför aggressiva, och de äro också mycket
solidariska i så avseende då tiderna äro goda
eller relativt goda, men risken för tvekan
föreligger alltid vid dålig arbetstillgång.
Och ändock ligga lönerna ganska väl till i
Holland, fullt jämförbara med de svenska i
många fall. De äro t. o. m. mycket höga i en
del fall, och särskilt gäller detta
tillverkningen av fabrikat av kokosfibrer. I synnerhet
en firma betalade mycket höga löner, omkring
73 kronor per vecka, men dessa betraktades
givetvis som topplöner inom den holländska
textilindustrin.
En tänkbar anledning till den trots allt
relativt goda lönenivån kan ju vara den, att
95 % av de holländska textilarbetarna äro
ackordsarbetare. Likalönsprincipen tillämpas
även i Holland.
Semester förhållandena i Holland ha till
det senaste året varit jämförbara med
förhållandena i detta avseende i England. Endast
enstaka firmor ha beviljat kortare betald
semester, men det senaste året har man, trots
hårdnackat motstånd i det längsta från
arbetsgivarnas sida, lyckats uppnå 21/2 dagars
betald semester inom praktiskt taget hela
bomullsindustrin. Något enda företag
beviljar till och med en veckas betald semester.
Enligt gammal tradition utgår visserligen
inom hela den holländska textilindustrin lön
för nyårsdagen, annandag påsk, Kristi
himmelsfärdsdag, annandag pingst och juldagen,
då dessa helgdagar infalla på arbetsdagar,
men detta kan ju under inga förhållanden
ersätta semester.
Däremot har Holland ganska välordnade
förhållanden i fråga om sjukförsäkring, som
är obligatorisk för alla anställda med en
inkomst understigande 2,000 gulden per år,
samt ifråga om åldersförsäkring, som också är
obligatorisk. I det förra fallet betala
arbetsgivarna och de anställda lika stor del av
premierna, och vid sjukdom utgår 80 % av lönen
under ett halvt år, i vissa fall mera, upp till
90 %.
Till åldersförsäkringen betalar
arbetsgivaren ensam avgifterna för arbetare i hans
tjänst, som äro i aktivt arbete. Vid inträffad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
