TEXT IL ARBETAREN 87 Ny ombudsman. Georg Lindgren. Till ombudsman efter Bo Tillman, som anställts som ombudsman i förbundet, har förbundsavdelning n:r 1 i Norrköping valt ordföranden i Hargs fabriksklubb, Nyköping, Georg Lindgren. Georg Lindgren är född den 2/3 1909 i V. Vingåker, flyttade sedermera till Nyköping, där han fick anställning vid Hargs fabriker. Han har tillhört vårt förbund sedan 1927. Inom sin avdelning togs han redan tidigt i anspråk för olika uppdrag. Sålunda har han sedan 1929 tillhört sin avdelnings styrelse och där beklätt posterna kassör och vice ordförande. Då omorganisationen genomfördes i Nyköping fick han fortsätta sin verksamhet inom organisationen i egenskap av ordförande inom Hargs fabriksklubb och ävenså i egenskap av fabriksklubbens statistikförare. Lindgren var vidare styrelseledamot i Nyköpings FCO. Även inom den politiska arbetarrörelsen har Lindgrens arbetsförmåga anlitats. Sålunda har han under två år varit ordförande i Nyköpings socialdemokratiska ungdomsklubb, under några år beklätt posten som såväl sekreterare som ordförande i södra kretsen av Södermanlands socialdemokratiska ungdomsdistrikt, varit ledamot av styrelsen för Södermanlands socialdemokratiska ungdomsdistrikt samt var vid sin avflyttning från Nyköping vice ordförande i Nyköpings arbetarekommun. Som synes har Lindgren, trots sin ung- dom, varit en mycket anlitad person inom sin hemstads såväl fackliga som politiska arbetarrörelse och då han dessutom, såsom textilarbetare till professionen, väl känner till förhållandena inom vår industri torde han säkerligen komma att trivas med sin nya verksamhet. Märklig deklaration från L. O. och partiet. I ett till arbetarorganisationerna riktat upprop förklara Landsorganisationen och Sverges socialdemokratiska arbetareparti, att förföljelserna mot de frivilliga i det finska inbördeskriget nu måste bringas att upphöra. Uppropet är av följande lydelse: Mer än 20 år ha förflutit sedan det finska inbördeskriget ändade. Under många år efter den blodiga fejden hindrade hatet och misstroendet ett gagnande och nödvändigt samarbete mellan skilda klasser och sociala intressegrupper i vårt gamla broderland. Tyvärr äro många alltjämt berövade sin medborgarrätt och på grund härav ur stånd att deltaga i allmänna värv. Förföljelser av olika slag förekomma både på arbetsplatserna och i det civila livet. Allvarliga strävanden att överbygga motsättningarna pågå emellertid. Från svensk sida hälsa vi detta med tillfredsställelse. I det finska kriget deltog på de vitas sida äveD en grupp frivilliga svenskar, sammanfattade i Svenska brigaden. Den svenska arbetarklassen betraktade denna inblandning i revolutionskriget med stark ovilja, som både under och efter inbördeskriget kommit till uttryck. Från de forna Finlandskrigarnas sida förklaras det, att förföljelser av skilda slag fortfarande förekomma. Ovanstående organisationer uttala med anledning härav, att dessa trakasserier nu måste bringas att upphöra. Vad som kunde förstås under det omedelbara intrycket av vad som skett är numera varken förklarligt eller försvarligt. Det förflutna måste nu vara glömt. När man i Finland strävar härtill, är det ännu mer orimligt än annars om vad som inträffade i Finland 1918 alltjämt skulle giva anledning till missämja mellan svenska medborgare.