Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILAR BETAR EN
43
denna organisation. Sedermera, den 18 augusti
1903, valdes han till ombudsman bland 39
kandidater för posten.
Från denna tidpunkt var hans liv särskilt fyllt
av ansträngande arbete. Han visade sig vara en
av de mest framstående ombudsmännen inom
bomullsindustrin. Han var dock inte endast
ombudsman för organisationen i Colne, utan
spelade även en stor roll i arbetet inom styrelsen för
förbundet. Dessutom var han den första
sekreteraren för "the Northern Counties Textile Trades’
Federation". Detta är en organisation, som
centraliserar de olika sektionernas verksamhet inom
väveriindustrin, då det gäller konflikter och
vilken har gemensamma bestämmelser för
biläggande av konflikter, vilka även biträdas av
arbetsgivarna. Tom Shaw var en av de första som
talade för denna idé, och det har visat sig vara en
utmärkt metod för handläggande av löne-,
arbetstids- och andra frågor inom industrin. (Som
bekant har organisationsfrågan i England varit
och är alltjämt i vissa fall ordnad enligt
skråprincipen, och en sådan organisation som den
ifrågavarande är givetvis av särskild betydelse
där.)
Det var genom denna organisation som Tom
Shaw’s stridsegenskaper kommo till sin fulla rätt.
Han kämpade intensivt för de honom anförtrodda
medlemmarnas rättigheter, och vid alla tillfällen
företrädde han deras intressen med stor
skicklighet.
Erkännanden av hans livsverk ha förekommit
i stor omfattning efter hans död, sådana som
följande: "Han förrådde aldrig arbetarna, han var
en duktig funktionär och angenäm att samarbeta
med." En förutvarande ledamot av samma
styrelse som han tillhörde yttrade med djup känsla:
"Vi komma aldrig att åter få se hans like." Som
ledamot av representantskapet för "United
Textile Factory Workers’ Association", en
organisation för politisk verksamhet, omfattande alla
sektioner av bomullsindustrin i Lancashire, kände
sig Tom Shaw mer och mer dragen till
riksdags-mannaarbetet. År 1911 nominerades han såsom
eventuell riksdagsmannakandidat för Preston,
men på grund av kriget fick han icke tillfälle att
kandidera för parlamentet förrän 1918, då han
valdes som seniorrepresentant för Preston, en
post som han på ett utomordentligt sätt beklädde
till år 1931.
Det var också år 1911 som Tom Shaw utsågs
till sekreterare för Textilarbetareinternationalen,
och, med undantag för ett avbrott år 1924, då
han innehade posten som kabinettsminister,
förblev han Textilarbetareinternationalens
generalsekreterare till sin död. Han förenade sitt
internationella arbete och riksdagsarbete på det mest
glänsande sätt. Mycket snart gjorde han intryck
på underhuset genom sin kärnfulla personlighet.
Hans kunskaper voro mycket omfattande och
hans mästerliga behärskande av främmande språk
kom honom utomordentligt väl till pass. Han
satte sig mycket snabbt in i arbetarfrågor av alla
slag; han hade den mest avundsvärda förmåga
att i alla frågor kunna skilja det väsentliga från
bisaker. Hans sätt att uttrycka sig kan måhända
betecknas som "frimodigt". Han kände ingen
tvekan eller osäkerhet i sin uppfattning. Hans
beslut i en fråga följde snabbt och voro alltid
baserade på fakta och argument.
Han erhöll posten som arbetsminister i den
första arbetarregeringen år 1924. Arbetslösheten
var då — liksom den varit för de flesta
regeringar efter världskriget — ett av de mest
brännande interna problemen. Mitt i den bitterhet och
jäsning, som diskussionerna i denna fråga
åstadkommo, upptog han frågan med sina kritici med
lugn och fasthet, och han vägrade att låta pressa
sig till att acceptera projekt för arbetslöshetens
avhjälpande, som icke voro tillräckligt
övervägda. Han tvekade icke att vända sig till sina
tad-lande vänner och fråga, om de väntade att han
skulle kunna åstadkomma arbetsprojekt på
samma sätt som en trollkonstnär trollade fram
kaniner ur hatten. För detta uttryck retade man
honom under återstoden av hans
riksdagsman-natid.
Det var en otacksam uppgift för en
arbetsminister, som av en del medlemmar av hans parti
bestormades med förväntningar, vilka han visste
vid denna tidpunkt voro omöjliga att uppfylla,
men han bibehöll hela tiden trots trycket av
kritiken en sällan rubbad förbindlighet och ett
livligt sinne för humor.
En annan svår post antog han i den andra
arbetarregeringen år 1929—31. Som krigsmini-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
