Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 TEXTIL ARBETAREN
Schweiz.
Frän Schweiz rapporteras, att en mycket stor
del av industrin, dock med undantag av
exportindustrin och byggnadsindustrin, arbetar för fullt,
beroende dels på leveranser till krigsmakten men
även på ökat behov för det civila livet. Man
synes tillverka på lager av fruktan för att priserna
skola stiga ytterligare. Arbetslösheten är också
betydligt reducerad. Exportindustrin, särskilt
trikåindustrin, har att kämpa med stora svårigheter.
Speciellt lyxvaror äro ju icke så eftersökta under
krigstid. För att förhindra ytterligare
försämring av trikåindustrin förutskickas hjälp från
staten i form av subvention under en viss period.
Inom byggnadsindustrin är arbetstillgången
synnerligen dålig. Den schweiziska industrin synes
även ha svårigheter att anskaffa råvaror i
tillräcklig utsträckning för sin tillverkning.
Indien.
En stor bomullsarbetarestrejk, omfattande mer
än 130,000 arbetare, har under en tid av fem
veckor pågått vid 60 av de i Bombay i Indien
förefintliga 68 textilföretagen. Fabriksägarna
erbjödo som ultimatum ett s. k. 10-procentigt
dyrtidstillägg och förklarade, att alla de strejkande, som
icke accepterade detta, skulle betraktas som
avskedade. Strejkutskottet beslöt då att avblåsa
strejken, trots att arbetarnas anspråk på
15-pro-centigt dyrtidstillägg icke kunde genomföras.
Detta kraftprov från de indiska
bomullsarbetarnas sida uppges icke ha varit förgäves. Inom
hela textilindustrien i Indien kommer det att visa
textilarbetarna vägen och inge dem
förhoppningar för framtiden. Det kommer framför allt även
att övertyga dem om att endast en stark
fackorganisation kan åstadkomma långt gående
resultat.
1940 års arbetskonferens i Genève.
Den arbetskonferens, som styrelsen för
Internationella Arbetsbyrån beslutat skall öppnas i
Genève onsdagen den 5 juni trots det rådande
läget, kommer endast att upptaga en fråga till
behandling, nämligen "Metoder för samarbete
mellan myndigheter och arbetarnas samt
arbetsgivarnas organisationer". Frågan anses ha
permanent och världsomfattande intresse, och kriget
har gjort den mera aktuell än någonsin.
Vid konferensen kommer även val av styrelse
för Internationella Arbetsbyrån att ske. Det
senaste styrelsevalet ägde rum år 1937 och
mandatet räcker i 3 år. Styrelsen består som bekant
av trettiotvå ledamöter, varav sexton representera
regeringar, åtta arbetsgivarna samt åtta
arbetarna. Av de sexton regeringsdelegaterna utses åtta
av regeringarna i de av de anslutna länderna, som
ha den mest omfattande industrin. Två vakanser
ha uppstått på listan genom att Italien och
Sovjetunionen upphört att vara medlemmar av
Internationella Arbetsbyrån, och dessa två stater äro
avsedda att pä listan ersättas av Belgien och
Holland.
Från förbundsområdet.
Lund.
Med en enkel men angenäm sammankomst
firade (den 9 mars —40) Svenska
Textilarbetareförbundets avd. 124 sin tioåriga tillvaro.
Festen inleddes med några musikstycken av
Vinbergs kapell, varefter Brottolsextetten
framförde ett livligt senterat sångprogram.
Fredrik Ståhlberg hälsade välkommen och
föredrog några brottstycken ur de gångna årens
verksamhet. Avdelningen tillkom den 12 mars
1930 genom delning av den dåvarande enda
avdelningen i Lund med förbundsnumret 25.
Under de gångna åren har en sammanslagning
ånyo ofta diskuterats. Några positiva resultat
härom har dock inte ännu uppnåtts. Lunds
textilarbetare komma väl — förr eller senare — att på
samma sätt som man skildes enkelt och
oceremoniellt slå sina "påsar" ihop. "Skilsmässan" har
ju trots allt inte varit allvarligare än att de båda
avdelningarna vid såväl festliga tillfällen som
allvarligare rådslag kring rörelsens större problem
samverkat med varandra.
Tio år är en alltför kort tidrymd för en
organisation, vars verksamhet i stort sett regleras
genom en för hela landet gällande riksavtalsform,
att skriva historia med. Vardagsproblemen
kunna ju aldrig bliva annat än detaljer som försvinna
i de större sammanhangen. Att avdelningen
utfört ett gagneligt arbete för såväl Lunds
textilarbetare som för rörelsen i sin helhet är bara fullt
i linje med all vår organisationsverksamhet.
Ombudsman Bo T i 11 m a n höll högtidstalet,
vari han bl. a. apostroferade till händelserna i
Finland. Det utmärkt disponerade och väl
framförda föredraget avbröts av spontana applåder, då
talaren slog fast, att så länge svenska
medborgare äga den oskattbara förmånen att fritt kunna få
samlas till överläggningar, att fritt få tala och att
fritt få skriva vad vi tänka om det samhälle vari
vi leva och verka, så länge skola också svenska
män och kvinnor slå vakt kring dessa för oss så
omistliga värden och vilka vi förutom inte anse
oss kunna leva.
Arbetarekommunens ordförande Anders
Eriksson tackade avdelningen för god
vakthållning kring den politiska rörelsen här i Lund.
Med några sångnummer av Brottolsextetten
av-slöts den enkla högtidligheten, varefter dansen
tråddes med liv och lust till frampå småtimmarna.
F. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
