Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEXTIL ARBETAREN
grund av omsorgen om man och barn ej hinner
med något förvärvsarbete, kan få full
tilläggspension, enär det inte räknas med någon inkomst
för henne av arbetet i hemmet. Har lion inkomst
av förvärvsarbete, beror det på storleken av
denna inkomst, om den varaktigt arbetsoförmögne
mannen kan få tilläggspension eller icke.
Grundpension får han i vilket fall som helst.
Exempel, som illustrera det ovan sagda orn
tilläggspensionens bestämmande, skola anföras i
nästa artikel.
Folkpensionernas storlek för dem, som erlagt
avgifter blott enligt den gamla lagen.
Medan den nya folkpensioneringslagen rör sig
med begreppen grundpension och tilläggspension,
upptog den före år 1937 gällande
pensionsförsäkringslagen de bägge pensionsformerna
avgiftspension och pensionstillägg.
Den, som ej alls erlagt någon avgift enligt den
nya lagen (för 1937 eller senare år), erhåller
avgiftspension efter de gamla bestämmelserna. En
sådan pensionstagare kommer alltså inte i
åtnjutande av det fasta grundpensionsbeloppet på 70
kronor.
Eftersom pensionsavgifter enligt den nya
lagen påförts första gången under år 1937 att
erläggas vid kronouppbördsstämman i slutet av
året, har grundpension kunnat förekomma först
från tiden omkring årsskiftet 1937—1938 och då
endast för personer, som sökt pension på grund
av varaktig arbetsoförmåga. Grundpension på
grund av fyllda 67 år har kunnat förekomma
först år 1939 (för personer, födda år 1872, vilka
påförts och erlagt folkpensionsavgift för 1937).
De, som redan åtnjöto pension vid den nya
lagens ikraftträdande, har alltså fått behålla sina
avgiftspensioner oförändrade. Och de, som
exempelvis år 1939 tillerkändes pension och inte
erlagt någon avgift enligt den nya lagen, uppbära
avgiftspension enligt den gamla lagen (således
ej grundpension enligt den nya lagen). Men i
stället för pensionstillägg erhålla dessa "äldre
pensionärer" tilläggspension efter den nya lagens
bestämmelser, och — såsom redan påpekats —
har för dem tilläggspensionens maximibelopp
satts 50 kr. högre än eljest — detta såsom en
kompensation för att deras avgiftspensioner i de
flesta fall ligga betydligt under de grundpensioner
som nytillkomna pensionärer erhålla. Dessa högre
tilläggspensioners maximibelopp utgöra således
500 kr. i ortsgrupp 3, 400 kr. i ortsgrupp 2 ocli
300 kr. i ortsgrupp 1. Samma
avdragsbestämmelser gälla som för de "normala"
tilläggspensionerna (se ovan!).
I nästa artikel skall bl. a. lämnas några
belysande exempel, vilka tillsammans med vad som
ovan anförts kunna tjäna till ledning vid
uträknandet av tilläggspensionens storlek i olika fall.
II.
I denna artikel skola vi närmast övergå till
att belysa det i föregående artikel sagda med
några exempel, som visa hur
inkomstberäkningen och tilläggspensionens bestämmande sker.
Vi kunna lämpligen börja med att relatera en
fråga och ett svar, som nyligen stått att läsa i en
tidnings frågeavdelning.
En 60-årig arbetare i Göteborg meddelade, att
han för några år sedan skadades till följd av
olycksfall i fabriken och sedan dess uppbar en
årlig livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen
på 1,00’0 kr. för 50 % invaliditet. "Kan inte
längre arbeta i mitt yrke", skrev han. "Utgör
livräntan hinder för mig att få tilläggspension, när
jag blir folkpensionsberättigad?"
På denna fråga lämnades i tidningen följande
svar, som på grund av sin ofullständighet kanske
blev direkt missvisande för den frågandes
vidkommande: "Livränta, som utgår på grund av
olycksfall i arbete, skall vid inkomstberäkning
för tilläggspension i sin helhet räknas såsom
inkomst. Då den inkomstgräns, som utesluter från
rätt till tilläggspension, utgör 743 kr. i
dyrorts-grupp 3, dit Göteborg hör, är det tydligt, att en
olycksfallslivränta på 1,000 kr. utestänger från
rätt till tilläggspension."
Svaret är inte direkt oriktigt, men det är i
högsta grad ofullständigt. Vad som säges i
detta gäller nämligen endast för den, som är ogirt,
änkling eller frånskild. Det framgår inte av
frågan, om dess framställare är gift eller ogift, men
är han gift och makarna inte ha någon annan
inkomst än livräntan (utom möjligen t. ex. en
sjukkasseersättning på högst 400 kr. samt bidrag av
anhöriga), så erhåller han 170 kr. om året i
till-läggspension och hustrun lika mycket, när hon
blir folkpensionsberättigad. Detta kan man lätt
räkna ut med ledning av den föregående
artikeln. Vi anta, att Göteborgsarbetaren i fråga är
gift och att han tillsammans med sin hustru har
följande inkomster:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
