Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 TEXTIL ARBETAREN
uppges textilindustrin i Kanada sysselsätta cirka
100,000 personer.
Organisationsförhållandena synas dock icke ha
hållit jämna steg med den industriella
utvecklingen. Endast i provinsen Quebec, där 30 % av
textilindustrin är förlagd, tycks organisationen vara
livaktig. Särskilt gäller detta den katolska
fackorganisationen, men den tillhör icke den
kanadensiska landsorganisationen.
I de andra provinserna, där de övriga 70 %
av textilindustrin finnes, äro
organisationsförhål-landena mycket dåliga. Att döma av till Textil’
arbetareinternationalens sekretariat ingångna
meddelanden skulle endast ungefär 2,000
textilarbetare vara anslutna till den fria
fackföreningsrörelsen. Den kanadensiska landsorganisationen
försöker emellertid återupptaga
organisationstrå-darna, som till följd av långvarig depression varit
helt förlorade.
De rikaste länderna i världen.
Det är mycket svårt att jämföra de olika
ländernas nationalrikedom med varandra, ty även
om det finns siffror rörande enstaka länder äro
dessa dock som regel icke jämförbara. En
engelsk nationalekonom, C. Clark, har nu gjort en
jämförelse mellan de olika ländernas
nationalinkomst under hänsynstagande till köpkraften och
kommer därvid till följande siffror ifråga om
nationalinkomsten per förvärvsarbetande individ,
varvid samtliga siffror omräknats på basis av den
amerikanska dollarns köpkraft.
Förenta Staterna............................1,397
Kanada ............................................1,380
Storbritannien ................................1,069
Schweiz ............................................1,036
Nya Zealand ....................................1,000
Australien ........................................952
Nederländerna ................................855
Sverige ..............................................695
Frankrike ........................................694
Danmark ..........................................680
Tyskland ..........................................646
Storbritannien tycks alltså vara det rikaste
europeiska landet, medan Schweiz är det rikaste
landet på den europeiska kontinenten, och Sverige
kommer på åttonde plats.
Dessa uppgifter ha vi saxat från den
schweiziska Textilarbetaren, som tillägger att efter
Tyskland komma Spanien, Belgien och länderna i
Östeuropa. Vidare anges, att Italien kommer först på
24: de plats med en nationalinkomst per
förvärvsarbetande individ av 338 dollars.
Tidningen tillägger att kriget givetvis
åstadkommit stora förändringar och reduceringar i de
angivna inkomstsiffrorna; de största förlusterna
komma helt naturligt att förmärkas i de
krigförande länderna.
Det föregående världskrigets offer
i människoliv.
Att det sista världskriget (1914—1918) krävde
oerhört många offer i människoliv, framgår ju av
officiella uppgifter, som uppskattat dem till mer
än 11 miljoner döda. Redan siffran synes
fruktansvärd, men hur oändlig synes inte raden av
döda, om man som "Schweizerische wirtschaftliche
Folksblatt" låter de döda passera revy. Under
de fyra åren kommo nio döda på varannan
minut. Om, skriver tidningen, kistorna med de i
kriget fallna ställdes bredvid varandra skulle de
bilda en rad, som räckte från Paris genom
Frankrike, Tyskland, Asien till Vladivostock vid Stilla
Havet.
Om de i kriget mördade skulle kunna uppstå
till parad förbi tsaren av Ryssland, Wilhelm II och
Poincaré, förbi Hindenburg, Ludendorff och Foch
i led om 4 man skulle de, om de marscherade från
soluppgången till solnedgången, behöva ett och ett
halvt år för att marschera förbi. Så länge skulle
de dödas parad med de grinande dödsskallarna och
de klapprande skeletten räcka. Och hur drogo
de icke en gång ut? Och hur länge kommer
nästa parad att räcka?
Lönetillägg enligt ramavtalet.
Trots statsmakternas försök att hålla priserna
på olika förnödenheter nere ha
levnadskostnaderna under de två första kvartalen innevarande år
stigit rätt avsevärt. Sålunda visar
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1914 som basår
en stegring av tillsammans 15 enheter — från 178
till 193 — sedan den 1 januari i år. Detta
motsvarar omkring 8,5 %. Enligt det s. k.
ramavtalets bestämmelse höjes den för detta avtal
gällande genomsnittslönen med 0,42 % per varje enhet,
motsvarande 6,3 % för 15 enheter. De i vårt
avtal i tabellen å sidan 37 angivna beloppen för de
olika tarifferna och åldersgrupperna skola
multipliceras med 15 för att få ut tillägget per timme.
I tariff 2 blir det exempelvis 0,45 X 15 = 6,75
öre pr timme för manliga vuxna arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
