Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 TEXTIL ARBETAREN
Yrkesåkomma eller olycksfallsskada?
Även bland textilarbetarna uppträda s. k.
yrkesåkommor eller yrkessjukdomar, men i
allmänhet falla dessa inte under
yrkessjukdomsförsäk-ringslagen. I sådana fall står den drabbade
arbetaren utan ersättning enligt denna lag,
åtminstone ännu så länge. Lagen i fråga kan ännu inte
anses på långt när fullt utbyggd, varför man ju
kan hoppas på, att det så småningom skall tas
hänsyn även till textilarbetarnas speciella
yrkesåkommor.
Man skulle ju kunna peka på flera sådana
yrkesåkommor. Exempelvis arbeta väveriarbetare
ofta i en atmosfär av sådan fuktighetsgrad, att
deras kläder ständigt äro nästan våta. Detta
pre-disponerar för sjukdomar i andningsorganen, för
neuralgi och reumatism. Och dammet i väverier
kan alstra disposition för bröstsjukdomar.
Detsamma gäller ogynnsamma arbetsställningar, vid
vilka kroppen är starkt framåtlutad. Vi skola
inte heller glömma överansträngningens många
gånger ledsamma följder, överansträngning kan
ju uppstå bl. a. av arbetets snabbhet eller på
grund av dess enformighet, genom långvarigt
bibehållande av samma ställning i arbetet, länge
pågående hastig upprepning av samma
kroppsrörelse, även om denna i och för sig inte är
tröttande. Ogynnsam belysning, hög fuktighet eller
skadlig damm- eller gashalt i luften befordra
jämte vistelsen i instängd luft uppkomsten av
överansträngning.
överansträngningens följder kunna visa sig
som kroppsliga förändringar, såsom
ryggradskrökning, kutrygg, snedrygg, i vissa fall
formförändring hos bröstbenet, och för övrigt mycket
annat. Symtomen av överansträngning visa sig
företrädesvis hos nervsystemet. Sådana symtom
äro: ständig trötthetskänsla, huvudvärk, retlighet
och ombytlighet i lynnet, oförmåga att länge
hålla på med ett arbete eller en tankegång,
oregelbunden sömn, muskelryckningar, blodbrist och
allmän svaghet. Samarbetet mellan nerverna och
musklerna är bristfällig och arbetaren kan lätt
råka ut för olycksfall. Motståndskraften mot
tuberkulos, lunginflammation och andra sjukdomar
minskas.
Nu är det ju emellertid också så. att vad som
anses som en yrkesåkomma mången gång kan
vara en olycksfallsskada eller en skada, som står
på gränsen till en sådan. I dylika fall aktualise-
ras givetvis frågan om ersättning enligt
olycksfallsförsäkringslagen, d. v. s. för olycksfall i
arbete. När det är fråga om gränsfall, kunna vid
bedömandet olika åsikter göra sig gällande.
Svårigheten att i praxis särskilja begreppet
yrkessjukdom från olycksfall gör sig påmint överhuvud
i alla sådana fall, där fråga är om sjukdomar
eller åkommor, som enligt sin natur kunna uppstå
än mer plötsligt och oförutsett än under loppet
av viss längre tidsperiod. I hithörande fall, t. ex.
i fråga om vissa neuroser, vissa skador i
muskler och senor, där överansträngning kan vara
för handen, måste efter omständigheterna i det
särskilda fallet avgöras, om olycksfall eller
(yrkes-) sjukdom skall anses vara för handen. När
det gäller en textilarbetare, måste ju ur
ersättningssynpunkt det förstnämnda anses
förmånligast, enär de bland textilarbetarna vanligast
förekommande yrkessjukdomarna ej ersättas enligt
yrkessjukdomsförsäkringslagen.
Om vi nu alltså hålla oss till
olycksfallsförsäkringslagen, så må först erinras om den
bestämmelse, som säger, att såsom föranledd av
olycksfall skall även anses skada, som förorsakats
genom inverkan under högst några få dagar på
mekanisk väg av arbetet eller av visst i arbetet
använt frätande eller etsande ämne, som ej finnes
upptaget i lagen om försäkring för vissa
yrkessjukdomar. Riksförsäkringsanstalten har ansett
även s. k. ryggskott, som så många både manliga
och kvinnliga textilarbetare fått göra bekantskap
med, kunna hänföras till skador förorsakade av
inverkan på mekanisk väg. Ja, Försäkringsrådet,
som är högsta instans i sådana här frågor, har
ansett uttrycket i fråga omfatta också till andra
kroppsdelar lokaliserade "muskelsträckningar"
eller "muskelbristningar", över huvud taget
anses uttrycket i sig innesluta alla ur nötning, tryck,
slag eller överansträngning härflytande skador. I
fråga om skador, som uppkomma genom nötning,
tryck eller upprepade stötar, erbjuder det
vanligen inte alltför stora svårigheter att avgöra,
huruvida de uppkommit till följd av vederbörandes
arbete. Däremot har det oftare ansetts
vanskligare att avgöra, huruvida överansträngning under
arbetet varit den väsentliga anledningen till en
skada.
En blåsa i handen kan ju lätt leda till
komplikationer. Har den uppkommit plötsligt genom t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
