Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEXTIL ARBETAREN
Arbeta och förtvivla icke.
I normala tider, när allt går sin gilla
gång och inga mörka moln skymmer våra
utsikter, då är det väl ingen större konst att
samla tankarna kring sitt arbete och sina
skilda omsorger och förehavanden. När inget
ovanligt stör våra invanda föreställningar
och tankecirklar, då går livet i jämna, lugna
banor. Vi sköter våra sysslor. Vi odla våra
intressen. Vi arbetar för våra föreningar.
Vi gör våra olika insatser i lugn och ro, glädje
och förtröstan.
Vi har ett starkt behov av denna, av
tillförsikt och arbetsglädje präglade
sinnesförfattning. Den ger oss kraft till nyttig och
nödvändig verksamhet. Den ger oss stål i
viljan och mod i bröstet. Denna stärkande
och kraftutlösande livsstämning förnimmes
dock med mycket olika styrka, beroende på
kynne och livssyn, samfundsmiljö ocli
tidsförhållanden.
I våra dagar, då så tunga öden hopat sig
över folken, och även vi på ett alldeles
särskilt sätt känner dess närhet och tryck, samt
då vår medkänsla och samhörighet med hårt
prövade medmänniskor blandas med ovisshet,
ängslan och bekymmer för vad som
ytterligare kan komma att ske, ställes vår egen
balans och tillförsikt på avgörande prov. —
Vi har ju haft relativt lugnt och bra, och vi
har väl knappast på allvar räknat med annat.
De oväntade svårigheterna och besvikelserna
drabbar oss därför så mycket hårdare.
Det är alldeles givet, att vi känner oss
olustiga och besvikna. Vi har ju lite var varit
idealister och optimister, och vi har trott på
människorna. Vi har arbetat för fred och
frihet, kultur och humanitet, och vi har
hoppats på en utveckling till det bättre inom en
för oss själva överskådlig tid. Så ger livet
oss en hårdhänt läxa, och vår ljusa tro får
kanske en allvarlig törn.
Vad som skett och sker ger oss anledning
att pröva oss själva, vår verksamhet och
uppfattning. Även om vi inte kan göra så
mycket åt världsutvecklingen, som vi skulle önska,
måste vi överväga vår ställning, dess krav,
ansvar och förpliktelser. Kanske kan det
lyckas oss att uträtta mera än mången tror,
om vi i en vrång tid slår vakt kring de
värden, som gör livet värt att leva. Just nu är
det viktigare än någonsin, att söka främja
livets goda och uppbyggande makter. Och vi
har, trots allt, ingen anledning att misströsta,
hur illa det än kan se ut.
Säkert är, att det i hårda och mörka tider
är vår tro och förtröstan, omsatt i god vilja
och gott arbete, som skall lotsa oss fram. En
del värden — av i främsta rummet materiell
natur —- har vårt släkte erövrat. Men än
är mycket ogjort. Vår är framförallt den
stora uppgiften att bidra till att
mänskliggö-ra mänskligheten, att stärka samhörigheten
och att finna framkomliga vägar till en
förnuftigare samlevnad mellan folken. Detta är
inte endast en fråga om organisation och
upplysning, utan även och kanske mest om
karaktär och anda.
I dessa dagar möter vi åtskilligt av olust
och pessimism. Vi har väl också själva känt
oss besvikna och olustiga, såvida vi har
hjärtat på rätta stället. Hur skall vi då bäst
bekämpa och övervinna de tunga tankar, som
stjäl kraft och sinnesro? Svaret på denna
fråga torde skifta något, beroende på vår
livssyn och individualitet, men ett mycket klokt
och allmängiltigt svar är den skotska
tänkaren Thomas Carlyles råd: Arbeta och
förtvivla icke.
Att arbeta som vanligt eller ännu mera,
det är en utmärkt medicin. Arbetet skapar
värden av olika slag, däribland även
själsliga. Ett gott, intresserat och hängivet arbete
absorberar en god del av hjärtats oro. Den
arbetsglädje, som vår dagliga verksamhet eller
våra fritidssysselsättningar skänker, är ett
livselexir, som vi inte kan undvara. Om vi
ger oss helt och fullt åt vår gärning, då kan
även hårda och tunga öden inte helt utplåna
arbetsglädje och sinnesro.
Vi liar säkerligen rika tillfällen till goda
arbetsinsatser. Det gäller ju först att göra
sitt bästa på den plats, som blivit vår. Men
vi måste också med kraft och allvar gå in för
de uppgifter, som organisationerna och den
goda samhällsandan ålägger oss. Det finns
stora möjligheter till insatser av olika slag,
och vi bör göra det allra bästa av dem. Den
ideella och andliga beredskapen får inte
försummas och åsidosättas. Låt oss i alla skiften
vara modiga, varmhjärtade och plikttrogna!
Då skall det goda arbetet för nyttiga ting
hjälpa oss framåt. Och då skall även det
tunga och svåra kunna avvinnas något av
lugn och lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
