Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117 TEXTIL ARBETAREN
Sammanhållning och
solidaritet.
Den svenska fackföreningsrörelsen har byggts
upp på sammanhållningens och solidaritetens
säkra grund. Sammanhållningens och solidaritetens
idé har skattats högt av svenskt
fackföreningsfolk. Däri ligger väl även en del av rörelsens
styrka förborgad och en förklaring till de gångna
årens framgångar. Man kan med fullt fog säga
att utan denna sammanhållning och solidaritet
skulle vi icke ha befunnit oss där vi nu stå.
Visserligen har det inom rörelsen funnits
personer, vilka på grund av oförstånd eller
illvilja — likgiltigt vilket — icke rätt förstått detta.
Det har dock varit fråga om en mycket liten
skara —• det senaste årets händelser har
säkerligen ytterligare decimerat densamma — vilken
aldrig fått något egentligt fotfäste inom svenskt
fackföreningsliv. Dessas tal och dessas försök
till splittring har alltid lämnat den nyktert och
klart tänkande fackföreningsmannen oberörd. Så
kommer väl även att förbli i fortsättningen. I
vår tid gäller det mer än någonsin att hålla
sammanhållningens och solidaritetens fana högt. Vi
ha icke råd att låta någon på grund av oförstånd
stå utanför vår gemenskap lika litet som vi kunna
visa förbarmande mot någon, som illvilligt
fortsätter sitt splittrings- och söndringsarbete.
Vi gå säkerligen vargatider till mötes. Det
senaste året har medfört händelser vilka icke gått
vårt eget land och vår egen fackföreningsrörelse
spårlöst förbi. Visserligen har det förunnats oss
att icke direkt indragas i krigets vanvett, de
indirekta verkningarna därav ha vi dock icke
kunnat undvika. Handelsavspärrningarna med ty
åtföljande avsättningssvårigheter för vår
exportindustri, svårigheterna med import av råvaror och
viktiga förnödenheter äro verkningar av kännbar
natur. Vad detta i sin tur för med sig i form av
arbetslöshet, svårigheter för vår folkförsörjning
o. s. v. känna vi allt för väl till. Dessvärre ha vi
väl även att räkna med att svårigheterna bli än
större ju längre kriget pågår och eventuellt
ut-bredes. Därtill kommer även det alltmer och mer,
från visst håll, framträdande talet om en
"nyordning" i Europa, en nyordning vilken med all
sannolikhet i första hand kommer att gå ut över den
demokratiska arbetarrörelsen av vilken vår
fackföreningsrörelse utgör en viktig del. Exempel
därpå saknas icke. Vi ha dem inpå våra egna knutar.
Två typer.
Vi befinna oss på ett fackföreningsmöte.
Styrelsen har bland annat rapporterat om vissa
avslutade förhandlingar rörande arbets- och
lönevillkoren. Efter den utförliga rapporten vidtager
diskussionen kring de uppnådda resultaten.
Medlemmen A—n tar först till orda. Han är inom sin
fackförening känd för sitt goda omdöme och sin
saklighet. I dagens fråga är han icke fullt till freds
med de uppnådda resultaten men han låter icke
denna sin sinnesstämning förleda sig till en
osaklig och omotiverad kritik gentemot styrelsen. Han
söker i stället att med sin klarsyn och sin
objektivitet finna lösningen till att resultatet av
förhandlingarna icke blivit bättre. Han kommer
ganska snart i sitt anförande till den slutsatsen att
vissa yttre omständigheter legat styrelsen emot
samt att man på grund därav säkerligen icke
kunnat uppnå ett bättre resultat. Genom sitt
inlägg i debatten har han verksamt bidragit till att
styrelsen erhåller ett både välmotiverat och
välförtjänt erkännande.
Det är denna typ av fackföreningsmedlemmar
vilka vi så väl behöva och som vi dess bättre har
så många utav. I arbetet inom organisationen och
vid bedömandet av uppkomna situationer äro
nämligen klarsyn, saklighet och objektivitet av det
allra största värde. Att medlemmar vilka besitta
dessa egenskaper äro en tillgång för
organisationen torde även stå fullt klart.
Men tyvärr finnes även en annan typ av med-
Vi veta icke när turen kommer till oss. Ett står
dock fast, nämligen "att den demokratiska
arbetarrörelsen aldrig tidigare stått inför ett sådant
mandomsprov som just nu" och vi kunna blott
hoppas att den kommer att visa sig mäktig bestå
provet.
Det är just därför som det kan vara
angeläget att bringa sammanhållningens och
solidaritetens idé i erinran. Denna gamla, säkra grund på
vilken vår rörelse från begynnelsen byggts upp.
Nu om någonsin är sammanhållning och
solidaritet av nöden. Nu gäller det att i inbördes
sammanhållning och i obrottslig solidaritet mot våra
idéer rusta oss mot reaktionens stormanlopp. Gör
vi detta så skall det säkerligen även vara oss
möjligt att, som så många gånger tidigare, lotsa oss
genom en svår och brydsam tid för att sedan, när
en vrång och vanvettig värld återfått sitt förnuft,
kunna fortsätta och bygga vidare på det verk vi
skapat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
