Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1941 - När kan en textilarbeterska få barnbidrag? Och när en textilarbetareänka eller en familj, där mannen blivit varaktigt arbetsoförmögen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBET ÄREN
21
När kan en textilarbeterska få barnbidrag?
Och när en textilarbetareänka eller en familj, där mannen blivit
varaktigt arbetsoförmögen ?
Sedan i ett par föregående artiklar lämnats
en liten orientering på
folkpensioneringslagstiftningens område, kan det nu finnas skäl att ägna
någon uppmärksamhet även åt den nya lagen om
barnbidrag, som också den kan komma mången
textilarbetare och textilarbetareänka till god
hjälp.
Lagen om barnbidrag, som trädde i kraft den
1 januari 1938, kan i viss mån anses utgöra ett
komplement till folkpensioneringslagen. Det är
här inte fråga om någon fattigvård utan om en
ny form av hjälp av socialförsäkrings karaktär.
Handhavandet av barnbidragen har också
lämnats åt samma myndigheter, som sköta
folkpensioneringen, alltså åt pensionsnämnderna och
pensionsstyrelsen.
En ensamstående textilarbeterska (ogift, änka
eller frånskild) kan få barnbidrag endast om
hennes inkomst är mycket låg. Men har hon
exempelvis tre minderåriga barn (barn under 16
år) att dra försorg om och en inkomst på låt
oss säga 2,000 kr., så kan hon få 200 kr. i
barnbidrag, om hon tillhör dyrortsgrupp 3. Tillhör
hon ortsgrupp 2 eller 1, kan hon inte få något
barnbidrag under ovan angivna förhållanden. Men
inkomsten kan ju vara mindre, så att barnbidrag
kan komma i fråga, även om vederbörande
tillhör någon av de sistnämnda ortsgrupperna.
Barnbidragets maximistorlek växlar ej endast
efter ortsgrupp utan även efter antalet
minderåriga barn enligt följande tabell:
Ortsgr. 1 Ortsgr. 2 Ortsgr. 3
För ett barn . . . Kr. 240 300 360
„ två „ ..... 420 525 630
„ tre ....... 600 750 900
„ varje barn
därutöver
ytterligare ....... 120 150 180
De här angivna beloppen äro som sagt
maxi-misiffror. Minskning av dessa belopp, eventuellt
avslag på ansökningen om barnbidrag, kan vållas
av barnets egna eller dess föräldrars
inkomstförhållanden. Inkomst, som barnet skaffar sig
genom eget arbete, skall dock ej alls inverka på bi-
draget. Barnets inkomst av annat slag skall
dragas ifrån barnbidraget.
Vad beträffar föräldrarnas inkomst, så är den
avdragsfria inkomsten betydligt större enligt
barnbidragslagen än enligt
folkpensioneringslagen. En ensamstående får emellertid dra av
mindre än ett par barnbidragsberättigade äkta
makar. För en ensamstående moder eller för en
ensamstående fader (vilken sistnämnda i olikhet
mot den ensamstående modern måste vara
varaktigt arbetsoförmögen för att barnbidrag till
honom skall kunna utgå) gäller, att om den
beräknade årsinkomsten uppgår till högst 600 kr. i
orts-grupp 1, resp. 800 och 1,000 kr. i grupp 2 och 3,
så föranleder detta icke minskning av
barnbidragets maximibelopp. Är det fråga om äkta makar,
måste mannen vara varaktigt arbetsoförmögen för
att barnbidrag skall kunna utgå (men ej hustrun),
och ha dessa makar en sammanlagd årsinkomst
av högst 900 kr. i ortsgrupp 1, resp. 1,125 och 1,350
kr. i grupp 2 och 3, så utgår även här
barnbidragets maximibelopp. De nyssnämnda siffrorna
representera alltså den avdragsfria inkomsten.
Det är att observera, att det här ovan talats
om den beräknade årsinkomsten. Denna kan
nämligen skilja sig från den verkliga. För att få
fram den beräknade inkomsten har man att
följa folkpensioneringslagens bestämmelser.
Folkpension skall således ej upptas såsom inkomst,
ej heller bidrag av anhöriga. Vidare har man
att räkna med de privilegierade inkomsterna,
nämligen: 1) pension eller understöd, som utgår
pä grund av gåva eller testamente (bl. a.
understöd från donationsfonder,
välgörenhetsinrättningar och liknande), 2) pension eller annan förmån,
som förvärvats genom frivillig försäkring (t. ex.
sjukkasseersättning, köpt livränta o. d.) samt 3)
pension eller understöd, som utgår på grund av
egen eller anhörigs förutvarande
arbetsanställ-ning men utan samband med olycksfall i arbetet.
Av inkomst av dylikt slag skall såsom inkomst
räknas endast den del, som överstiger 300 kr. i
ortsgrupp 1, 350 kr. i ortsgrupp 2 och 400 kr. i
ortsgrupp 3.
Så snart den beräknade årsinkomsten
överstiger gränsen för den avdragsfria inkomsten, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
