- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
47

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1941 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXT IL ARBET ÄREN

47

är säkert, det är att vi har behov av något att
se upp till, att beundra, och att föremålen för
vår beundran i realiteten är av skiftande
värde.

Det som förefaller oss stort, är
sammansatt av en mängd små ting. Det stora har
inte framsprungit med ens, utan är
resultat av en mängd små insatser och
ansträngningar. En monumental byggnad består av
en mångfald delar, och många har
medverkat till dess tillkomst. Ett stort bokverk
bygger på inflytelser från olika tider och
personligheter, och är sålunda inte endast fruliten av
nu levande människors verksamhet. Varje
samhällsreform grundar sig på den
föregående materiella, sociala och kulturella
utvecklingen, och beror sålunda ytterst på många
generationers samfällda gärning. — Helheten
och storheten i all ära — i den mån den är
värd att äras! — men först och främst en
ärlig honnör för de många små och obemärkta
insatserna, som är grunden för det hela.

Vad de många små och namnlösa betytt
och betyder, det erinras vi ständigt om,
såvida vi går vakna genom livet. Vi kan i detta
sammanhang tänka på ett stort
verksamhetsområde : de olika folkrörelserna och
organisationerna i vårt land. Det väsentliga av detta
stora verk har utförts av helt vanliga
människor. Detta arbete har väl ofta tett sig
ganska smått och obetydligt, lönlöst och
otacksamt. Det har dock omfattats med intresse
och hängivenhet, samt utlöst deltagarnas
arbetslust och offervilja. Så har det
gemensamma verket förts framåt.

Varje liten handling, som utföres med
intresse och omsorg, i ärlig vilja att göra det
bästa, har i sig något av storhet. Livet ger oss
ju många belägg för de små insatsernas
nödvändighet och värde. Insikten härom borde
också vara allmän och stark. Är den det?
Vi vågar nog inte besvara den frågan med ett
oreserverat ja.

Vi möter ibland hos somliga människor
den föreställningen, att de inie duger något
nämnvärt till och att de i varje fall inte kan
uträtta några riktiga storverk. Som de små
insatserna inte utövar någon särskilld
lockelse eller tjusning, har man ingen lust att ta
itu med dem. Och därför föredrar man att
vara passiv.

Det finns tyvärr en viss benägenhet att
åsätta våra olika sysslor och bestyr olika
värde och rang. En föga upmärksammad post
betraktas som mindre hedersam än en mera
synlig och framskjuten. Detta vittnar om en
ganska ytlig och fåfäng inställlning. Det för
vår heder och ära avgörande är vår inre halt,
vår personliga valör. Att släppa till sig
själv och att alltid göra sitt bästa, utan tanke
på uppskattning och beröm, det är det enda
riktigt hedersamma.

Vad som här påpekats, är ju alldeles
självklara ting. Men det har säkerligen sitt värde
att vi gör detta klart för oss, samt att vi rätt
värdera de små insatserna. Då ger vi de
många namnlösa krafterna i vår omgivning
ett rättvist och uppmuntrande erkännande.
Då får vi kraft att villigt och glatt utföra
våra sysslor. Hur mycket betyder det inte
för utbytet av vår verksamhet, att viljan och
hjärtat är riktigt med!

All heder åt de framsynta och geniala
personligheter, som gett de tändande och
samlande parollerna. Det väsentliga grovarbetet
har dock alltid utförts av de helt vanliga
människorna. Begåvningen är värdefull, men
karaktären och uthålligheten betyder ännu
mer. Var och en, som med liv och lust ger
sig åt sina uppgifter, kan adla dessa till
storhet, även om de synes små.

Små insatser ... Ett vilseledande ord.
Inga insatser är små ocli obetydliga. De
många små insatserna och delarna bildar det hela.
Genom goda bemödanden bringas våra
strävanden ytterligare framåt. Så danas så
småningom och i det tysta betingelserna för
något större och bättre — ett förnuftigare och
rikare liv.

GLÖM ALDRIG

att endast den som punktligt fullgör
sina skyldigheter mot organisationen
har moralisk rätt att ställa krav på
densamma! Betala avgifterna
punktligt! Besök mötena! Drag Dig icke
undan för organisationsarbete som
måste utföras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:56:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free