Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
medan, man under år 1940 räknade med en
produktion av 413 miljoner par. Produktionen av
vantar ökades från 7,4 miljoner par ifrågavarande
år till 33,7 miljoner par år 1940, medan
produktionen av trikåytterplagg ökades från 5,9 miljoner
till 16,3 miljoner artiklar. Det sammanlagda
bruttoproduktionsvärdet av trikåvaror visade en
ökning från 417 miljoner till 1,344 miljoner rubel.
Arbetstiden i Italien.
I den italienska pressen offentliggjordes för
någon tid sedan en förordning, som föreskriver att
arbetarna inom metallindustrin och den tunga
industrin i Italien skola, så länge kriget varar,
arbeta 12 timmar per dag eller 72 timmar per vecka
för att komma upp i den erforderliga
produktionsvolymen. I särskilda fall kan denna arbetstid,
som infördes den 25 aril i år, ökas med ytterligare
två timmar per dag. Man beräknar att arbetarnas
prestationer på detta sätt avsevärt skola kunna
ökas, en uppfattning som, åtminstone i de länder
där människomaterialet trots allt fortfarande är
det viktigaste, förefaller att endast ha teoretiskt
värde.
Turkiet.
Bomullsskörden i Turkiet under säsongen 1939
—1940 uppskattas till 300,000 balar, och som det
inhemska behovet endast utgör cirka 115,000
balar finns det ett överskott av 185,000 balar för
export. Tyskland, Italien, Polen, Japan och
Rumänien ha varit de huvudsakliga marknaderna för
denna bomull under senare år.
Ungefär 55 % av den turkiska skörden består
av inhemska kvalitéer, medan resten till största
delen utgöres av amerikanska typer. Enligt en
femårsplan, som omfattar utökning av
bomullsodlingen och pågående förbättringar, räknar
Turkiet med att ersätta alla låga kvalitéer med
amerikanska typer.
Den sammanlagda bomullsskörden i Turkiet,
Grekland, Bulgarien, Jugoslavien och Rumänien
uppgick under säsongen 1939—1940 till 426,400
balar mot 414,200 balar under föregående säsong
samt i genomsnitt 210,100 balar per säsong för
tioårsperioden slutande 1937—1938.
Indien.
Under år 1940 arbetade cirka 430,165 arbetare
på dagskift inom bomullsindustrin i
Indien jämfört med 441,000 året innan. Beträffande
antalet arbetare på nattskift föreligga inga upp-
gifter. Antalet i gång varande bomullsfabriker
under 1940 uppgick till 388.
Det genomsnittliga antalet spindlar i drift per
dag i dessa fabriker var 8,847,326 av förefintliga
10,005,785, innebärande en minskning jämfört med
året innan, då motsvarande siffror voro 8,986,000
resp. 10,059,000.
Antalet vävstolar i drift uppgick till i
genomsnitt 178,842 av 200,076 uppmonterade stolar mot
183,000 i drift av 202,000 förefintliga under år 1939.
Enligt ett uttalande av Andrew Naesmith,
ombudsman i vävarnas organisation i England håller
Indien på att intaga Japans plats på
världsmarknaden ifråga om textila varor och har ökat sin
export med 120 %.
Japan.
På grund av minskad export har Japan sitt
sil-keproblem att brottas med och söka lösa.
Produktionen av råsilke blir allt större, medan
skeppnin-garna till U. S. A., som länge varit Japans bästa
kund, ständigt minskas. Silke användes också i
allt mindre utsträckning i Canada och
Storbritannien; konstsilke och andra garner ersätta silket.
Fara föreligger för att Japan måste räkna med
permanent förlust av dessa affärer i silke.
Enligt "The American Wool and Cotton
Importer" går det allra senaste förslaget att söka
bemästra problemet i Japan ut på, att regeringen
skall övertaga kontrollen av produktionen,
distributionen och konsumtionen av silkesmaskägg,
ko-konger och silket på hemmamarknaden enligt en
särskild plan. Man föreslår, att produktionen av
silkeskokonger skall reduceras med cirka 1’4 %
i jämförelse med föregående år samt att
kvantiteten silke för export skall fixeras till cirka
280,000 balar jämfört med 390,000 balar år 1939
och 480,000 balar år 1938.
De totala leveranserna av silke till företag i
U. S. A. under månaderna januari—november 1940
uppgingo till 289,754 balar jämfört med 362,303
balar under motsvarande period 1939, en
minskning med 20 %.
Konsumtionen av silke i U. S. A. under januari
—oktober förra året utgjorde 253,380 balar
jämfört med 330,062 balar under ifrågavarande tio
månader år 1939, en minskning med 23 %.
Den japanska hemmamarknadens konsumtion
av silke de första tio månaderna av år 1940
uppgick till 302,018 balar jämfört med 324,617 balar
under motsvarande period 1939, sålunda en
minskning med 7 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
