Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEXTIL ARBETA REN
Statsrådet Möller i talarstolen.
ta densamma. Att K. J. Olsson med heder skilde
sig från detta sitt uppdrag känna vi alla till. På
320 sidor har han på ett utmärkt sätt skildrat
förbundets verksamhet under dessa 40 år. Man kan
där följa pionjärernas kamp för förbundets
tillblivelse, de första trevande organisationsförsöken,
förbundets segrar och nederlag o. s. v. Skriften
kom att bli en tillgång för alla dem bland
förbundets medlemmar som vill förskaffa sig en
grundlig kännedom om förbundets historia. I
övrigt firades förbundets 40-åriga tillvaro genom en
minnesfest i Norrköpings Hörsal och en festsupé
å Standard Hotell. Till jubileumsfesten voro
samtliga förbundsavdelningar inbjudna genom
valda ombud. Dessutom voro inbjudna en del av
veteranerna, danska, norska och finska
textilarbetareförbunden, Landsorganisationen,
Beklädnads- och Sko- & Läderindustriarbetareförbunden,
f. d. förbunds- och avdelningstjänstemän m. fi.
tillsammans omkring 200 personer.
Jubileumsfesten fick en ståtlig inramning i Norrköpings
vackra Hörsal och lyckönskningarna som kommo
förbundet till del voro varma och hjärtliga.
Textilarbetarnas erkända
arbetslöshetskassa :
Ett annat uppdrag som fullgjorts är
övergången till erkänd arbetslöshetskassa. Den 1 oktober
1937 trädde Textilarbetarnas erkända
Arbetslöshetskassa i verksamhet. Detta hade föregåtts av
ett omfattande organisationsarbete. Som
föreståndare för kassan kom att utses 2: dre
förbundsordföranden Ernst Rosenlund. Erfarenheterna av
omläggningen äro endast de bästa. Vi tro att
beslutet därom varit till fromma för förbundet och
dess medlemmar.
Semesterhemmet:
Föregående förbundskongress beslöt även
uppdraga åt förbundsstyrelsen att om möjligt söka
ernå en slutlig lösning av semesterhemsfrågan.
Denna lösning har även åstadkommits och som vi
hoppas på ett för medlemmarna lyckligt sätt. Som
bekant ställde vi ur semesterhemsfondens
tillgångar ett belopp av 30,000 kronor till stiftelsen
Förbundsskolan (Ungdomsförbundets skola i
Bom-mersvik) förfogande för byggandet av ett nytt
elevhem. Räntorna jämte amortering å lånet
skulle ordnas så att förbundet utan kostnad finge
inackordera fyra medlemmar per dag under fyra
månader (15 maj—15 sept.). Med månadsvistelse
innebär detta att 16 medlemmar årligen eller 32,
om 14 dagars vistelse väljes, under en
tidrymd av beräknat 26 år, finge vistas å
semesterhemmet. När vi nu ha att redovisa
resultatet av detta vårt uppdrag, har semesterhemmet
varit i verksamhet under två år. Erfarenheterna
äro endast goda, och de förbundsmedlemmar vilka
hittills varit i tillfälle vistas å semesterhemmet
har alla utan undantag gett uttryck för en odelad
förtjusning över anordningen.
Individuellt rapportsystem:
En annan fråga av vikt som varit föremål
såväl för utredning som verkställighet under denna
kongressperiod, är frågan om det individuella
rapportsystemet. Efter ett omfattande
utredningsarbete kom förbundet att fr. o. m. den 1 januari i
år övergå till ett individuellt rapportsystem.
Erfarenheterna hittills synes vara sådana att vi ha
anledning känna oss tillfredsställda. Det torde
icke vara nödvändigt här ingå närmare på själva
systemet då vi säkerligen alla känna till
detsamma. Det torde räcka att konstatera, att vi nu
fullgjort det uppdrag som föregående kongress
lämnade förbundsstyrelsen i detta avseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
