Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
från olycksfallet, åtnjutit av arbetsgivaren i den
verksamhet, i vilken olycksfallet inträffat".
Denna huvudregel kan naturligtvis i mångtaliga fall
inte följas. Det vore givetvis alldeles på tok, om
efl textilarbetare med under normala
förhållanden stadigt arbete och arbetsförtjänst i sitt yrke,
skulle få sin arbetsförtjänst enligt
olycksfallsförsäkringslagen beräknad till låt oss säga 600
eller 800 kr., som han uppbär i den bisyssla, 1
vilken han drabbats av olycksfall. Så illa är det
heller inte ställt, utan i praxis förhåller det sig
på följande sätt:
om en arbetare — förutom fullt arbete i sin
huvudsysselsättning — har en bisyssla och han
skadas i bisysslan, så anses, enligt en
lagkommentar, det riktigaste vara att "beräkna dels vad
avlöningen under hela året och med full arbetstid
skulle giva i sådant yrke, vari han skadats
(därest sådant finnes å orten), dels vad han åtnjutit
i sin huvudsysselsättning (hela året, full
arbetstid) samt såsom årlig arbetsförtjänst bestämma
det högsta av dessa belopp". Det kan ju under
sådana förhållanden inte bli annat än
vederbörandes lön såsom textilarbetare (om det nu
gäller en sådan arbetare), som lägges till grund för
bestämmandet av den årliga arbetsförtjänsten.
Men nu hade ju den ovannämnde
textilarbetaren O. varit "permitterad" under en del av året
närmast före olycksfallet. Ja, i sådana fall
kommer s. k. skälighetsprövning till användning.
Utredning göres då ofta rörande dels driften vid
företaget (där vederbörande har sin
huvudsysselsättning), dels omfattningen av den skadades
arbete i företaget eller yrket under ett antal år
tillbaka, varjämte konjunkturförhållanden spela in.
Anmärkas bör kanske i sammanhanget, att vid
en arbetsförtjänst av över 3,000 kr. det
överskjutande beloppet ej tas i beräkning vid
bestämmande av livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen.
Textilarbetare, som mestadels arbeta i
stående ställning, besväras i många fall av åderbråck.
Även om den undersökande läkaren anser
sannolikt, att det myckna ståendet i arbetet varit
orsak till bråckåkommornas framträdande, så vill
han i regel göra gällande, att en predisposition
för åkomman föreligger. Trots detta torde man
nog kunna tala om en yrkesåkomma i många
sådana fall. Men det är en yrkesåkomma, som ej
ersättes enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen. En
textilarbeterska har emellertid för en tid sedan
erhållit ersättning enligt
olycksfallsförsäkrings-lagen för åderbråck, som framträtt i anslutning
till ett olycksfall i fabriken. (Dock först sedan
hon skrivit till Stockholm och framlagt sin sak
och fått föranstaltat om sakkunnigundersökning.)
Hon hade aldrig tidigare känt några
åderbråcks-symptom, men efter slintning vid bärande av en
tung tygpacke hade hon känt en häftig,
stickande smärta i benet. Sedermera framträdde
åderbråck, och denna åkomma ansågs som sagt
kunna sättas i samband med tidigare olycksfallet.
En textilarbetare P. har undrat, varför han
inte kan få ersättning enligt
olycksfallsförsäkringslagen för ett krokigt finger, en defekt som
uppstått som följd av en obetydlig sårskada. Vid
undersökning av fallet har det visat sig, att P.
aldrig brytt sig om att göra anmälan om
sårskadan, som uppkommit under arbetet, och att han
inte vänt sig till läkare förrän en infektion var
omöjlig att hejda i sin utbredning. Nu är det ju
emellertid möjligt, att P. genom att framlägga
bevisning rörande den ursprungliga sårskadans
uppkomst kan bli tillerkänd ersättning. Men så
alldeles säkert är det inte att han lyckas härmed så
pass långt efteråt.
Fallet kan utgöra en maning till alla, som
ådra sig små sår i arbetet, att omedelbart anlita
läkarvård, då tecken på infektion visar sig. Ett
krokigt finger (och för övrigt mycket värre
saker) kan bli följden av det minsta lilla sår, om
detta infekteras. I sammanhanget kan erinras
om följande passus i ett cirkulär från
Riksförsäkringsanstalten: "Har tecken på infektion visat
sig, såsom rodnad, svullnad och ömhet vid säret
eller allmänna symptom såsom feber eller
Illamående, bör läkarvård omedelbart anlitas."
Givet är, att man under sådana förhållanden
(alltså om det är fråga om olycksfall i arbete) har
rätt till ersättning för läkarvården.
En del större textilindustriföretag hålla sig ju
med egna läkare, till vilka arbetarna äro
hänvisade för erhållande av läkarvård efter
olycksfall i arbete. Ibland händer det emellertid att en
olycksfallsskadad arbetare finner sig föranlåten
att vända sig till annan läkare, och i flera
sådana fall har tvist uppkommit i fråga om
ersättningen för läkarvård enligt
olycksfallsförsäkringslagen. Vidare kan en arbetare ha tecknat
privat försäkring, avseende rätt till läkarvård,
medicin m. m.
Med anledning av åtskilliga förfrågningar kan
nämnas, att ersättning inte utgår för hur dyr
läkarvård som helst. Den skadade kan inte be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
