Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEXTIL ARBET ÄREN
Fackföreningsfolket
och pressen.
Den svenska
fackföreningsrörelsen har från sitt första
framträdande insett betydelsen av att
Iga tillgång till en tidningspress,
.-røm kunnat föra dess talan. På
lenna punkt som på så många
an-ira löpte den politiska ocli
fackliga arbetarrörelsens intressen och
behov samman. Fackliga
organi-jationer ha under årens lopp
kraftigt bidragit till arbetarpressens
framgång, även om den politiska
arbetarrörelsen utåt svarat för
•tidningarna. I stort sett ha ända
tills nu dock endast de lokala
fack-’iga organisationerna gjort aktiva
insatser för vår press. Av det
aktiekapital, som 1940 var investerat
1 arbetartidningarna, hade de
fackliga lokalorganisationerna
sat-3at hälften medan återstoden
kom–ait från politiska organisationer
och enskilda medlemmar. Under
1941 har en omfattande ekonomisk
insats gjorts av ds fackliga
riksorganisationerna. Därigenom har den
fackliga kapitalinsatsen ökat till det tredubbla.
De fackliga organisationerna ha sålunda
Qumera helt ställt sig1 stödjande bakom
arbetarpressen. Även medlemmarna visa sig mer
och mer uppskatta de egna tidningarna. Lien
fortfarande råder bland flertalet medlemmar
slentrian och konservatism vid valet av
tidning. De socialdemokratiska tidningarna ha
tillsammans f. n. en upplaga på cirka 400,000
sx. medan fackföreningsrörelsen räknar över
en miljon medlemmar och det
socialdemokratiska röstetalet överstiger 1,500,000. De
borgerliga tidningarna ha en upplaga på cirka
2 miljoner ex. Dessa siffror tyda på att det
finns åtskilligt att göra, innan vår press fått
en spridning som något så när svarar mot
rörelsens styrka.
Yarpå beror det då, att så många fackligt
-organiserade arbetare försummar att hålla
Arbetarpresseli för (lin talan.
kontakt med den egna tidningen? Numera
kan det i regel inte bero på att de borgerliga
tidningarna äro bättre. Arbetartidningarna
äro nu såväl redaktionellt som tekniskt lika
bra och bättre än konkurrenttidningarna.
Den yngre arbetargenerationen föredrar i
stort sett de egna tidningarna före de
borgerliga. Det måste därför bero på vanans
makt, att så många hålla fast vid den
borgerliga tidningen. Ofta har det också omvittnats
att kvinnorna bestämma tidning och därvid
envisas att det skall vara den gamla invanda.
För hela arbetarrörelsen och dess
medlemmar kan det i en kritisk situation bli
synnerligen riskabelt, att större delen av
medlemsmassorna hämta sin andliga näring ur
tidningar, som öppet eller förstucket bekämpa
dem. Och för medlemmarna själva borde
det kännas förödmjukande att icke kunna
frigöra sig från detta inflytande. Ingen krä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
