Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
63
europeiska bomullsproducenter endast Balkan,
Turkiet och i mindre omfattning Syditalien och
Sydspanien ifråga. Även om Balkanstaterna
sedan 1913 ökat sin bomullsavkastning från 7,200
till nästan 40,000 ton, så innebär detta dock i
förhållande till Europas bomullsförbrukning
endast obetydliga kvantiteter.
Hur ligger det då till med andra
textilråva-ror? Med hänsyn till linfiberproduktionen
intager Sovjetunionen en absolut dominerande
ställning. Tillsammans med Polen och randstaterna
framställes här 80 % av världsproduktionen av
lin. Däremot ligger Storbritannien i främsta
linjen ifråga.om linneindustrin och förfogar över
cirka 40 % av de tre miljoner spindlar, varå
linnegarn framställes. Även i fråga om bomullsindustrin
står England i spetsen, men den efter det
föregående världskriget igångsatta engelsk-japanska
duellen om behärskande av bomullsmarknaden i
Fjärran östern har lett till, att antalet engelska
bomullspindlar minskat i antal från 55,6 miljoner
till 42,7 miljoner 1935, under det att under samma
tidrymd de japanska spindlarnas antal ökat från
2,3 till nästan 10 miljoner.
Denna pessimistiska artikel, som vi hämtat
ur "der Textiler" uppväges i viss mån av de ljusa
utsikter för textilindustrin genom användande av
cellull, som förutskickas i följande artikel i
samma tidning:
-HOTAR CELLULLEN FÅBAYELN?
Den allmänna uppfattningen synes alltjämt
vara den, att cellullen skulle vara ett slags
surrogat under kristid, som vi mer eller mindre mot
vår vilja få finna oss i att använda så länge
ingen fårull lian importeras. Denna åsikt är
felaktig. Redan före kriget följde de australiska
fåruppfödarna med oro uppkomsten av den
syntetiska konkurrenten, och då det på länge icke
funnits någon blockad kände de sig hotade av de
tyska och amerikanska cellullfabrikerna. Sedan
år 1860 är Australien världens ledande ulland.
Där leverera 115 miljoner får årligen 500,000 ton
ull. Den australiska ullen har behärskat icke
endast den engelska marknaden, utan även
världsmarknaden och ruinerat fåraveln i de europeiska
länderna. (Den tyska fåraveln t. ex. har gått
tillbaka med sju åttondelar). Ingenting syntes
äventyra den australiska "ullmakten" till dess
cellullen dykte upp.
De australiska fåruppfödarna, som äro strikt
organiserade, hörde sig för med vetenskapen, om
den höll för möjligt att cellullen komme att
uttränga den naturliga ullen. En del berömda
professorer företrädde den åsikten, att ingen
konstfiber skule kunna ernå ullfiberns goda
egenskaper, medan andra icke mindre berömda experter
påstodo, att cellullen i kvalitetshänseende är
likvärdig fårullen. Detta var för fåruppfödarna en
betänklig underrättelse och de beslöto att genom
sin organisation bekämpa den nya konkurrenten.
De ha upprättat en särskild fond, till vilken
årliga avgifter betalas för genomförande av
propagandaaktioner över hela världen till förmån för
fårullen. Därmed ha fåruppfödarna indirekt
erkänt cellullen som en jämbördig motståndare.
Genom den av kriget betingade diktatoriska
ekonomiska politiken i de europeiska länderna har
cellullen numera fått en utbredning, som gått i
betydligt raskare takt än vad som eljest skulle
ha skett. Och även om cellullen icke helt och
fullt kan ersätta fårullen så kommer den dock
att bli en mycket använd textilfiber i marknaden.
Den australiska ullhandelns glanstider torde
knappast mera återkomma."
ALKOHOL SOM Ils DüSTRIRÄVARA.
Alkoholen eller vingästen som den populärt
kallas, har vuxit ifrån den roll, som en gång
var den förbehållen. Den har länge utnyttjats
av kirurgien som desinfektionsmedel och vid
tillverkningen av toalett- och skönhetsartiklar. Nu
har den även blivit utgångspunkten för
framställningen av konstgjort gummi. Såväl i
Tyskland som i Ryssland har sedan några år tillbaka
spriten använts för tillverkning av gummi.
Enligt uppgifter i den schweiziska tidskriften "die
chemische Industrie" har man nu lyckats
uppfinna en metod, som giver cirka 33 kg. gummi
på 100 kg. råsprit. För framställning av ett ton
gummi erfordras alltså 30—35 hl. sprit. Redan
år 1936 kom 45 % av den sovjetryska
alkoholtillverkningen på industriell sprit.
Enligt uppgift från
Fackföreningsinternationa-len i april i år ha levnadskostnaderna i Holland
sedan krigsutbrottet stigit cirka 60 %, medan
holländska Landsorganisationen, som närmast torde
kunna jämnställas med norska L. O., medgivit, att
lönerna endast ökat 10 % i genomsnitt under
denna period. Arbetare i offentliga och civila
arbeten samt inom krigsindustrin äro undantagna, i
det att deras löneförhöjningar utgöra 5
respektive 20 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
