Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
93
Internationella glimtar.
STORBRITANNIEN.
Arbetarnas löner.
I ett meddelande från
Fackföreningsinterna-tionalen uppges, att arbetsministeriet återigen
gjort en värdefull undersökning rörande
inkomsterna i början av innevarande år.
Undersökningen omfattar som vanligt 16
industrigrupper och 56,000 skilda företag, sysselsättande 6
miljoner personer, och har som jämförelse den
senast kända förkrigssiffran (oktober 1938)
använts. Genomsnittslönerna per vecka för vuxna
manliga arbetstagare variera sålunda mellan
79/9d per vecka i offentliga arbeten och 118/4d
inom metallindustrierna och
skeppsbyggnadsindustrin. Kvinnor över 18 år förtjäna från 38/2d
i offentliga arbeten till 61/4d per vecka inom
transportväsendet. Manliga arbetare under 21 år
förtjäna från 32/10d inom pappersindustrin till
44/6d inom metallindustrin. Kvinnliga arbetare
under 18 år uppnå 23/4d inom pappersindustrin
och 36/2d inom de statliga industrierna. Den
totala genomsnittssiffran för alla veckoinkomster
är 78/3d. Inom de olika grupperna fluktuerar
genomsnittslönen från 46/4d inom
beklädnadsindustrin till 92/7d inom metallindustrin. Under
de senaste 3 H åren ha veckolönerna för män
ökat med 47,8 %, för pojkar 62,9 %, för kvinnor
46,2 % och flickor 45 %; dessa siffror äro 29, 34,
19,7 resp. 20,7 % över nivån i juli 1940. En
shilling är f. n. i svenskt mynt ungefär 84 öre, men
den viktigaste jämförelsen är givetvis med
levnadskostnaderna. Jämfört med dessa, som ökat
29 % sedan krigsutbrottet, har endast reallönen
för män — bortsett från den för pojkar, som
ligger något högre — ungefär bibehållits.
Köpkraften hos vuxna och minderåriga kvinnliga
arbetare ligger delvis långt under den. Det
ökade produktionstempot och den längre arbetstiden
lia icke tagits med i räkningen.
Gruvarbetarnas
organisations-förhållanden.
Fackföreningsinternationalen uppger vidare,
att man vid krigsutbrottet träffade
överenskommelse om sådana åtgärder, som erkände
fackorganisationerna såsom de enda organ, som
företrädde gruvarbetarnas intressen. Arbetsgivarna
förklarade sig beredda att gynna principen total
organisation, men voro vid denna tidpunkt icke
villiga att stödja varje form av obligatoriskt
medlemskap i fackorganisation. Liksom under
föregående krig ha emellertid de ändrade
förhållandena, förordningar som fordra ett närmare
samarbete o. s. v. i praktiken lett till en
genomgripande förändring härutinnan. I Yorkshire,
Lancashire och Cheshire erhåller ingen
kolgruvearbetare sin vanliga bonus om han icke är
ansluten till ett fackförbund. I Syd-Wales och
Durham är principen om ledamotskap i
fackorganisation för alla allmänt tillämpad. Ledamot-
skap i gruvarbetarnas organisation är ett
ofrånkomligt villkor för arbetsanställning. Avgifterna
till fackföreningen avdragas å lönerna. Det mest
anmärkningsvärda med dessa åtgärder,
framhåller Fackföreningsinternationalen, är att de
fastställts att gälla icke endast för den tid kriget
varar, såsom fallet var år 1915, utan för fyra år
framåt, alltså till år 1946.
Ålderspension och
arbetslöshetsunderstöd.
Sedan krigsutbrottet ha såväl folkpensioner
som arbetslöshetsunderstöd ökats avsevärt i
England, och det senaste förslaget skulle enl.
tidningen ’’Times" innebära en ökning av
folkpensionen för ensamstående till 22s. per vecka saml
för man och hustru, som båda äro pensionärer,
till sammanlagt 37s. per vecka. Grundbeloppet
för man och hustru som åtnjuta
arbetslöshetsunderstöd, ökas till 35s. per vecka. För man och
hustru med fyra barn, som icke ha några
tillgångar och betala en hyra av lOs.. 6d., ökas
understödet till 58s. per vecka. (Is. = c:a 84 öre.)
Enligt uppgift kommer ökningen av
pensionerna att gå på cirka 9,250,000 pund per år; antalet
personer, som erhålla tilläggspensioner, uppgår
nämligen f. n. till cirka 1,125,000. Däremot
innebär merkostnaden för ökningen av
arbetslöshetsunderstödet icke mer än 400,000 pund per år,
enär antalet personer, som f. n. åtnjuta
arbetslöshetsunderstöd, icke uppgår till 40,000. (1 pund
är f. n. c:a Kr. 16: 85.)
SCHWEIZ.
Dyrtidstillägg till hemarbetare.
I föregående nummer av Textilarbetaren
meddelades, att i Schweiz antagits en lag för
hemarbetare, som man anser vara av mycket stor
betydelse. Enligt en uppgift i
"Stickerei-Perso-nal-Zeitung’1 har man nu även för vissa
hemarbetare inom trikåindustrin lyckats åstadkomma en
överenskommelse om dyrtidstillägg, att utgå fr.
o. m. den 1 juni 1942 med 10 % på fakturan vid
avräkning. Underlåtenhet att utbetala sådant
dyrtidstillägg betraktas såsom brott mot gällande
föreskrifter i lagen.
Levnadskostnaderna.
Levnadskostnaderna i Schweiz ha ytterligare
stigit sedan föregående kvartal, så att de nu stå
i 42,6 % över förkrigsnivån (augusti 1939).
Antalet industriarbetare contra
antalet medlemmar i L. 0.
Före utbrottet av nuvarande världskrig voro
tillsammans 1,429,674 personer sysselsatta vid
industriella företag i Schweiz, varav 856,444 män
och 428,975 kvinnor. Av dessa voro 473,325 män
och 219,022 kvinnor att anse såsom direkta
industriarbetare, i vilka siffror dock icke inräknats
yrkes- och tekniska lärlingar.
Medlemsantalet i den schweiziska
landsorganisationen ökades i samband med den år 192!»
begynnande världskrisen från 194,041 år 1930 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
