Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
115
Studiearbetet — ett lätt eller svårt arbete?
En ung kollega med ideella intressen, men
fullkomligt obevandrad på
studieverksamhetens område, beklagade sig en gång över
bristen på goda förströelser på hans plats. Det
fanns nästan ingenting i den vägen, och detta
kände han som en stor brist.
— Varför bildar ni inte en studiecirkel?
frågade jag. Svaret blev en mycket
överraskad min, och efter en stunds funderande
invände han:
— Ja, nog har man läst och hört talas om
de där studiecirklarna, men att de skulle
kunna ge trevnad och förströelse, det var
verkligen något nytt. Själva ordet
studiearbete säger ju, att det är fråga om arbete.
Och studiecirkel är ju också en något
främmande term. Nog tycker jag, att det där
låter svårt och invecklat.
— Det är ju så med allt som förefaller
nytt och obekant, att det kan synas oss
främmande och svårt. Men det behöver inte
därför vara något svårt eller konstigt. Låt mig
redogöra för hur jag ser saken.
Du och dina kamrater träffas ju ibland,
och då språkas ni vid om era olika
angelägenheter och intressen, inte sant?
— Javisst.
—- En studiecirkel kan arbeta på många
sätt, men vi kan säga att den är en
kamratkrets som regelbundet samlas kring ett visst
ämne. I regel är det så, att man har ett visst
ämne som man studerar, något som intresserar
deltagarna och därför också uppfattas som
intressant och roligt. Men det går bra att
börja så smått som en samtalsgrupp eller
diskussionsklubb — namnet spelar ju mindre
roll — med aktuella ämnen på programmet.
I detta kamratlag, där vi alla känner varann,
kan vi lugnt och obesvärat tala om vad vi
har på hjärtat. Detta ger oss en värdefull
vana att redogöra för våra erfarenheter och
synpunkter. Vi lär oss att ta skäl och ge
sådana, och våra begrepp klarnar. Detta
studium kan synas anspråkslöst, men har dock
ett betydande värde. Så där enkelt kan det
hela tas, och det kan dock ge god behållning.
— Men nog är det väl konstigare än så?
Har inte studium med böcker och kurser att
skaffa?
— Jo, i regel åtminstone. Men en
samtalscirkel kan ofta reda sig med lättfattliga
och lättöverkomliga hjälpmedel i den vägen.
Var gång cirkeln sammanträder måste man
ha ett lämpligt ämne att behandla. Ibland
kan kanske det levande livet och de
personliga erfarenheterna ge uppslag och stoff till
samtalsämnen. Den egna organisationen,
dess historia, stadgar, arbetssätt och
uppgifter är också nyttiga ting att ta itu med, men
i detta fall liksom i de flesta andra måste vi
hämta en god del av våra kunskaper, idéer
och synpunkter från skrifter av olika slag.
Samtalsämnet kan växla från möte till
möte. Det finns mycket gott om lämpliga
ämnen, och vi har en verklig uppsjö av goda
skrifter som kan utnyttjas. En aktuell och
innehållsrik småskrift kan ge anledning till
ett mycket stimulerande och klargörande
meningsutbyte. En av deltagarna inleder
genom att föredra eller referera skriften ifråga.
Inledaren bör naturligtvis vara väl
förberedd, och det är önskligt att även de övriga
haft tillfälle att sätta sig in i frågan. Men
detta är ju inte på det minsta sätt konstigt,
eller hur?
— Nå, så lätt är det väl inte heller. Att
få tag på lämpliga skrifter är nog inte alltid
så lätt. Har du några sådana att föreslå?
— Ja, det behöver ju inte ens alltid vara
några egentliga skrifter eller böcker. Ibland
räcker det med utmärkta tidningsartiklar.
Men vad nu lämpliga småskrifter beträffar,
så har vi så gott om sådana, att den stora
svårigheten ofta består i att kunna välja och
att lyckas utnyttja det rika materialet.
Jag har i min ägo många tiotal bra saker,
som jag livligt rekommenderar. Det är svårt
att särskilt nämna några, för de skulle nästan
alla förtjäna ett omnämnande. Bland de
nyaste märkes Samverkande
bildningsförbundens småskrifter, "Vad är demokrati?" av
Allan Degerman, "Vad ha vi att försvara?"
av K. B. Westman och "Det svenska
kulturarvet" av Furuskog. Priset — 25 öre pr styck
— bör ju vara överkomligt. Och sen så har
vi ABF:s förträffliga småskrifter, billiga och
naggande goda, förutom mycket annat i den
vägen. Ett mycket instruktivt och givande
studiematerial har vi i Brevskolans nya kurs
"Den svenska livsformen", vars aktualitet
och prisbillighet bör locka till allmänt
studium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
