Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan ransonering.
Vi lever i ransoneringstider. Det har vi ju
känning av lite var, varför det är onödigt att
närmare dröja vid detta faktum. Även om
orsakerna till det hela är olustiga ocli vidriga
— kriget och dess följder — så känner vi nog
med oss, att det kunde vara ännu värre. Vi
finner oss tillrätta med det oundvikliga, fast
vi givetvis inte accepterar dess orsaker.
Även de varor och tjänster som inte är
satta på kort, kan ju på sätt och vis sägas
vara ransonerade. Våra inkomster räcker inte
till att tillgodose skilda behov på precis
samma sätt som tidigare. En viss
konsumtionsbegränsning är nödvändig, och efter detta
förhållande måste vi inrätta oss.
Det finns dock ett område, där vi kan
känna oss tämligen oberörda av knapphet och
ransonering. Jag tänker på böckernas stora
värld. Visserligen är en del av de nyare
böckerna så pass dyra, att priset verkar som en
besvärlig spärr för de breda lagren. Men det
finns dessutom gott om värdefulla ocli
prisbilliga böcker. Från olika håll ges det just
nu itt goda böcker till rimliga priser.
Den som har tillfälle att besöka
antikvariaten eller att förvärva böcker vid de
bokrealisationer som förekommer då och då, kan göra
goda förvärv. Det gäller att beakta dessa
tillfällen — och därvid köpa litteratur med smak
och urskiljning, vilket man med intresse och
god vilja snart lär sig.
Att köpa böcker är naturligtvis en
ekonomisk fråga. Men det är kanske i ännu högre
grad en intresse- och värderingsfråga. Har
vi den uppfattningen, att den goda boken är
en nödvändighetsartikel, så skaffar vi oss en
och annan värdefull bok, allt efter råd och
lägenhet.
Vi har i vårt land stora möjligheter att
låna böcker genom bibliotekens förmedling.
Dessa boklån bör visserligen inte få hindra
oss från att så småningom skapa en egen
boksamling. I många fall ökar biblioteken
säkerligen inte endast vår bokkännedom, utan även
vår lust att förvärva böcker. Vi har i dessa
tider all anledning att beakta båda dessa
utvägar. Vi gör sålunda klokt i att disponera
någon del av inkomsterna till förnuftiga
litteraturinköp. Vi bör också bättre och
flitigare än någonsin utnyttja bibliotekens
bokskatter.
Den goda litteraturen har alltid stor
betydelse. Den ger oss värdefulla kunskaper.
Den hjälper oss mera helskinnade genom
svårigheter och vedervärdigheter. Den fyller en
viktig funktion i den andliga beredskapen, i
själslivets hälsovård.
Tack vare de i regel stora möjligheterna
att låna utmärkt litteratur, kan man tryggt
våga det påståendet, att vi här har att göra
med ett område, där ingen ransonering
hindrar oss från att tillgodose våra behov. Det
finns i allmänhet bibliotek inom räckhåll (om
man nu bortser från de glest bebyggda
trakterna i vårt land eller de många tillfälliga
militärförläggningarna, där det är sämre ställt
i detta avseende). För oss andra, och då i
synnerhet de av oss som bor i något större
samhälle, råder ingen bokbrist. Våra
svårigheter består mest i att välja klokt ocli att få
tid att dra nytta av allt, som vi har inom
räckhåll.
Hur vi bäst ska disponera vår fritid, är
inte lätt att fastslå. Det finns mycket som
pockar på tid och uppmärksamhet, såsom
förströelser, kamratumgänge, föreningsliv och
studier av olika slag. Men det är i varje fall
säkert, att en god del av våra lediga stunder
med fördel kan ocli bör användas till
umgänge med värdefulla böcker. En bättre
fritidsanvändning kan inte gärna tänkas.
Georg Brandes säger på tal härom:
"Man torde också kunna påstå, att
böcker har sina företräden framför människor.
De sätter tankarna i rörelse, vilket
människorna sällan gör. Och de tiger, när man inte
frågar dem; människorna är sällan så
finkänsliga. Hur ofta får man inte besök av
påträngande, besvärliga personer. I mitt
arbetsrum har jag 7—8,000 böcker stående,
vilka aldrig är mig till besvär, men ofta till
glädje. De är slutligen sällan så tomma som
människor, om vilka man stundom kan säga
med Goethe: vore de böcker, så ville jag inte
läsa dem."
När vi låter våra tankar kretsa kring
dagens skilda besvärligheter, då gör vi klokt i
att även tänka på livets ljuspunkter ocli
glädjeämnen. Vi har då anledning att särskilt
dröja vid det väldiga område, som här
berörts. Ett stort rike, som praktiskt taget
ligger bortom och över all ransonering.
Det är ju ofta så, att det som är mest
svåröverkomligt synes oss mest åtråvärt, medan
det som mera rikligt och obegränsat står oss
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
