Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecka 128s. Id. för manliga över 21 år och 48s. 3d.
för manliga under 21 år samt 60s. 7d. för
kvinnliga över 19 år och kvinnliga under 19 år 33s. 9d.
Genomsnittslönen för samtliga utgjorde 99s. 6d.
De angivna siffrorna visa, att
genomsnittsförtjänsterna i juli 1942 för samtliga arbetare inom
de sexton industrierna voro 60 % högre än före
kriget och att den, största ökningen kom på tiden
mellan juli 1941 och juli 1942, nämligen 12,3 %,
medan ökningen juli 1940—juli 1941 utgjorde 9,6 %.
Den markerade ökningen i förtjänsterna för
kvinnor sedan 1941 och för underåriga manliga
arbetare sedan 1940 förklaras delvis av det
förhållandet, att båda kategorierna i ökad omfattning
inkallats att utföra manliga vuxna arbetares arbete.
Yid jämförelse med det officiella
levnadskostnadsindexet, som ökades med 28 % under tiden
oktober 1938—juli 1942, skulle alltså realvärdet
av löneförhöjningarna under samma tid ha varit
ganska avsevärt. Mr. J. L. Nicholson har
emellertid i en artikel i Statistiska Institutets i
Oxford bulletin anfört, att livsmedelosubventionerna
i huvudsak tillämpas för livsmedel, som
inkluderas i indexberäkningen, särskilt livsmedel, vars
relativa betydelse i fråga om utgifterna för
livsmedel icke motsvarar de vikter, som angivits för
dem i indexberäkningen, och att vidare höga
indirekta skatter ha införts på öl och tobak, som
icke äro tillräckligt representerade i
indextabellen. Hans reviderade index visar en stegring av
40 % under tiden oktober 1938—oktober 1942,
vilket är lika med hans uppskattning av ökningen
av genomsnittsförtjänsterna, efter avdrag av
inkomstskatten. Mjed andra ord:
genomsnittsförtjänsten minus inkomstskatten skulle ha hållit
jämna steg med priserna, inberäknat den indirekta
beskattningen, enligt hans uppfattning.
Förlorad arbetstid på grund av strejker.
Tidningen "The Economist" återger en uppgift
ur "Ministry of Labour Gazette" för januari i år,
enligt vilken antalet genom strejker förlorade
arbetsdagar ökade från 1,080,000 år 1941 till
1,530,000 år 1942, den högsta siffran sedan år
1937. Tidningen framhåller, att det visserligen är
sant, att denna tidsförlust endast är en bråkdel
av antalet effektiva arbetsdagar och att siffran
fortfarande ligger väl under den lägsta siffran
under det förra kriget, men under krig är varje
arbetsdag av stor betydelse. Under förra kriget
ökades antalet förlorade arbetsdagar från 2,450,000
år 1914 till 5,900,000 år 1918.
Mer än hälften av det angivna antalet
förlorade arbetsdagar hänförde sig till
kolgruveindustrin under första hälften av året. ökningen i
gruvarbetarnas löner i juni medförde en markant
reducering i strejkerna.
Lönerna inom bomullsindustrin.
I en annan artikel i "The Economist" uppges
att parterna inom spinneri- och väveribranscherna
inom bomullsindustrin träffat överenskommelse
om ett dyrtidstillägg för samtliga arbetare av 5s
per vecka, för vuxna arbetare och 3s. per vecka
för underåriga arbetare, varigenom arbetarnas
inom bomullsindustrin ställning förbättrats i
jämförelse med förtjänstläget för arbetarna inom
andra industrier.
Framtidens idealhem för mindre bemedlade.
Vid sidan av den mycket omtalade
Beveridge-planen, som ju tar sikte på att genom försäkring
skydda individen vid sådana händelser, som kunna
tänkas hindra honom att förtjäna sitt uppehälle,
alltså genomgripande förbättringar av
arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen,
invaliditets-och åldersförsäkringen etc., har
återuppbyggnads-frågan med hänsyn till de enskilda hemmen
givetvis även kommit i förgrunden.
England har ju i många år haft sin lag om
sanering av bostadsförhållandena, den s. k.
"Housing Act", som förbättrats under årens lopp
och som föreskriver sanering av slumcentra dels
genom rivande av utdömda hus och dals genom
iordningställande av sådana hus, som alltjämt
kunna anses vara beboeliga efter reparation. Det
byggnadsprogram, som uppgjorts på grundval av
lagen, föreskriver vissa kubikmeter luft per
person, normer för golvyta och rumsutrymmen, men
även denna vittomfattande plan, enligt vilken
mycket långt gående saneringar dock hade
uppnåtts före krigsutbrottet i såväl Londons
slumkvarter som i slumkvarteren i de stora
industricentra ute i landet, som icke stå långt efter
slumkvarteren i Londons East End, anses nu av
läkarna till största delen vara efter sin tid.
I samband med diskuterandet av
återuppbygg-nadsplanerna har nämligen den rådgivande
kommittén i.nom ministeriet för folkhälsan vänt sig
till statens läkarinstitut för att inhämta dess
åsikter rörande planläggningen av bostadshus ur
hälsosynpunkt, och enligt tidningen "The Economist"
har den kommitté, som detta institut i sin tur
tillsatt, förelagt ett memorandum, vilket i detalj
beskriver den planläggning av bostadshus, som är
nödvändig enligt läkarnas förmenande, om icke
bostadsförhållandena skola menligt inverka på
hälsan. Kommittén ifråga har bl. a. även uttalat,
att åsikten att barn skulle behöva ett mindre
antal kubikmeter luft än vuxna är en ödeläggande
doktrin. Den fördömer även iordningställandet
av dåliga bostäder på sätt som skett med stöd av
"The Housing Act" såsom alternativ till
fullständig demolering av slumcentra. Vidare
understryker kommittén vikten av att speciellt planerade
hem byggas för mindre bemedlade åldringar —
vilket blir mer och mer nödvändigt allteftersom
Englands befolkning åldras — där dessa kunna bo
bekvämt och alltså icke i isolerade kolonier, utan
bland den allmänhet, som de ju alltjämt utgöra
en del av. Ävenså framhålles vikten av att
kommunala lättnader beredas genom uppförande av
lekplatser för barn, tillhandahållande av billiga
närande måltider på särskilda restauranger samt
hälsovårdscentraler.
Med hänsyn till bostadshusens inredning
förutsätter kommittén fullständiga sanitära åtgärder,
varmt och kallt vatten, effektiva anordningar för
matlagning, lämpliga skafferier, luftiga garderober
och arbetsbesparande anordningar i allmänhet.
Även om de bostadshus, vilka under åren före
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
