Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En arsenal med kunskap om svensk
arbetarrörelse.
40 år sedan Arbetarrörelsens arkiv invigdes.
De möjligheter till källstudier av svensk
arbetarrörelse, både den politiska och den fackliga,
som numera stå allmänheten till buds i och
genom Arbetarrörelsens arkiv, måste av arbetarna
icke blott omfattas med ett levande och
uppmuntrande intresse utan framför allt utnyttjas och bli
till gagn för deras fortsatta verksamhet i nuet och
framtiden. Det i arkivet samlade materialet i form
av urkunder av skilda slag är således ej enbart en
ovärderlig tillgång för vetenskaplig historisk
forskning på ett så viktigt område som arbetarrörelsens
utan i minst lika hög grad en utomordentlig
kunskapsarsenal och instruktionskälla för
organisationernas medlemmar, styrelser och funktionärer i
deras dagliga gärning. Dessutom måste det
självfallet skapa en inspirerande tillförsikt att genom
urkunderna få lära känna den rörelse, som fört
arbetarklassen fram till dess nuvarande
samhällsställning och politiska inflytande.
Arkivet är arbetarrörelsens egendom, men dess
skapande och utbyggande till vad det i dag är,
det är huvudsakligen en enda mans livsgärning,
bakom vilken det ligger oerhört mycket av hänfört
intresse och outtröttligt arbete. Det är en
kulturbragd av stora mått. Tanken på ett
Arbetarrörelsens arkiv, ett samlande av den materiel, varmed
arbetarrörelsen arbetade, väcktes så tidigt som
1898 hos en av de unga naturvetenskapare, som då
gripits av den socialistiska arbetarrörelsens idé,
nämligen d:r Oscar Borge. Det tog dock ännu
fyra år, innan denna tanke skulle bli förverkligad.
D:r Borge var botanist med sötvattensalgerna som
specialitet. År 1899 åtföljde han Erland
Nordenskiöld till Patagonien för att utforska dessa
trakters okända sötvattensalger, om vilka han sedan
efter hemkomsten skrev en akademisk avhandling.
Men när detta väl var gjort, dök den gamla
arkivtanken åter upp och blev nu också realiserad.
Själva tillblivelsen av Arbetarrörelsens arkiv
kan dateras till den 31 juli 1902, då Stockholms
ar-betarbiblioteksförbund fattade beslut härom på
förslag av d:r Borge, som även fick i uppdrag att
verkställa beslutet, vilket med andra ord vill säga,
att han blev arkivets självskrivne organisatör. Fast
arkivarbetet var fritidsarbete, kunde likväl
invigningen med 4,000 nummer äga rum redan den 1
november året därpå. Om man tager invigningen
till utgångspunkt, fyller arkivet således 40 år i år.
Blott få år efter att verksamheten hade kommit i
gång eller den 1 juli 1905, hade emellertid arkivet
en sådan omfattning och utveckling, att det icke
längre kunde skötas på sätt som dittills, varför
det överlämnades till Landsorganisationen och
Socialdemokratiska arbetarpartiet, detta framförallt
för skapandet av en betryggande ekonomisk
grundval för den fortsatta verksamheten. D:r Borge
blev nu anställd som fast avlönad föreståndare.
Som arkivets högsta ledning tillsattes en
arkivnämnd på tre personer, en representerande L. O.
och en partiet. Dessa två skulle sedan utse den
tredje medlemmen i nämnden. Och detta
förfaringssätt tillämpas allt fortfarande.
Det är givet, att arkivet från början var
hänvisat att föra en enkel och anspråkslös tillvaro,
men detta var övergående. Utvecklingen och
tillväxten gick i raskt tempo och resultatet har blivit,
att arkivet nu, enligt vad sakkunskapen på området
försäkrar, saknar en i sitt slag jämförlig
motsvarighet på annat håll. En god mätare av arkivets
utveckling är det växande behovet av ökat
lokalutrymme. Under de första åren var arkivet inrymt
i ett mindre rum i Stockholms arbetarbibliotek i
Folkets hus. Fönster saknades och golvytan
utgjorde endast 8 kvm. Här drog man sig likväl med
möda fram till 1907, men längre gick detta inte,
varför arkivet flyttades till en rymligare lokal
fyra trappor upp i samma fastighet. 1914 måste
denna lokal utvidgas genom ombyggnad. Men även
här blev det med tiden för trångt. 1930
överflyttade arkivet till Upplandsgatan 2 och efter
ytterligare tio år till sina nuvarande lokaler i
Landsorganisationens nybyggda fastighet,
Upplandsgatan 4.
Om de nuvarande lokalerna kan man tryggt
säga, att de en god tid framåt fylla mycket högt
ställda krav både i fråga om rymlighet,
ändamålsenlighet och modern bekvämlighet. I nivå med
gatan ligga expeditionslokalerna samt ett välinrett
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
