Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G
LlMT
^marti
SCH\W£I?
SCHWEIZ.
Ernst Marti.
I samband med det
schweiziska
textilarbetareförbundets kongress
innevarande år kommer
dess ordförande och
förtroendeman Ernst Marti,
väl känd och uppskattad
inom
Textilarbetareinter-nationalen, att avgå efter
något mer än 25 års
arbete i förbundets tjänst.
Marti valdes nämligen av
förbundets kongress den
20 maj 1918 till
förbundsordförande och jämväl
redaktör för förbundets
tidning. Den sistnämnda
posten lämnade han
emellertid efter några år. Innan Marti blev
ordförande i det schweiziska textilarbetareförbundet,
hade han varit redaktör för "Arbeiterzeitung" i
Winterthur i 10 år.
I det uttalande, som ordföranden i förbundets
arbetsutskott, Otto Kolb, gjort i anledning av
Mar-tis förestående avgång ur förbundets tjänst, säger
denne bland annat, att den nuvarande generationen
omöjligt kan göra sig en föreställning om allt vad
en förbundsordförande fått vara med om under
en 25-årsperiod och framhåller, att Marti alltid
burit huvudet högt och varit optimistisk trots de
motgångar, som uppstått, bl. a. genom den tydligen
ganska kraftiga tillbakagång, som det schweiziska
textilarbetareförbundet fick vidkännas efter en tid
av stort uppsving strax efter Martis tillträdande av
befattningen. Han har icke heller ett ögonblick
uppgivit tron på det berättigade i arbetarnas,
enkannerligen textilarbetarnas sak, fortsätter Kolb
och tillägger, att Marti till stor del har sin trots
de 62 åren alltjämt stora spänstighet och
rörlighet att tacka för denna sin optimism.
Denna optimism föranledde tydligen också
Marti att taga initiativet till återupptagande av de
internationella förbindelserna mellan
textilarbetareförbunden år 1919 efter ungefär 5 års uppehåll
under föregående världskrig. Han tillskrev
Tex-tilarbetareinternationalens framlidne sekreterare
Tom Shaw, som i sin tur sammankallade
representanter för de olika, tidigare anslutna
organisationerna, även om av olika anledningar en första
konferens kunde hållas först den 6—7 april 1920 i
Amsterdam.
Marti har varit särskilt intresserad av det
internationella samarbetet och även aktivt deltagit i
detsamma, i det han varit med i
Textilarbetarein-ternationalens generalråd och förvaltningsråd,
även om dessa kommittéer då gingo under andra
namn, ända sedan återupptagandet av de
internationella förbindelserna efter det förra världskriget.
Änyo ligger det internationella samarbetet i träda,
och ingen vet, när det kan komma att
återupptagas, även om man längtar efter och hyser
förhoppningar om en snar fred, så att folken ånyo genom
fredliga insatser och internationellt samarbete
kunna effektivt verka för en ljusare framtid. Vi
vilja därför taga tillfället i akt att å vår sida tacka
Ernst Marti för det goda samarbetet inom
Textil-arbetareinternationalen och för det arbete, han
nedlagt för att hävda de små nationernas plats i
denna, samtidigt som vi beklaga, om han på grund
av sin avgång såsom ordförande och
förtroendeman för det schweiziska textilarbetareförbundet
måhända icke längre kommer att aktivt deltaga i
arbetet, då de internationella förbindelserna
återknytas.
Tyvärr ha vi icke något fotografi av Marti,
men ha tagit med den bild, som tecknades av
honom vid Internationella Textilarbetarekongressen
i Stockholm år 1939, då tecknaren å denna så väl
lyckats att återge det karakteristiska hos Marti:
hans godmodiga och optimistiska syn på tingen
parad med hans livliga intellekt och temperament.
Försämring av råvarulaget inom textilindustrin.
Enligt en notis i "Der Textiler" ha
importför-hållandena ytterligare försämrats inom
textilsektionen. Sedan ett år tillbaka har så att säga ingen
bomull kunnat importeras, och förhållandena med
hänsyn till importen av ull ha icke varit mycket
bättre. Den schweiziska textilindustrin skulle
alltså ha det sämre ställt än den svenska ifråga
om importen. Under sådana förhållanden är
därför den inhemska produktionen av cellull och
konstsilke, som i största möjliga utsträckning
måste fylla ut luckorna i tillgången på andra
råvaror, av stor betydelse. Anskaffandet av vissa
för tillverkningen nödvändiga råvaror, som i stor
utsträckning måste tagas från utlandet, stöter dock
synbarligen på alltmer ökade svårigheter. Hittills
har man dock lyckats begränsa arbetslösheten
inom textilindustrin till ett minimum.
I samma tidning återges några uppgifter ur en
rapport från Handelskammaren i Thurgau rörande
läget inom den schweiziska konstsilkeindustrin.
Därav framgår, att denna industrigren utvecklades
ännu gynnsammare under år 1942, och den
sammanlagda årsproduktionen av konstsilke och
cellull steg till 16,500 ton. Cellullfabrikernas
produktion tillfördes helt och hållet hemmamarknaden,
medan av handelspolitiska skäl 17 % av
konstsilke-produktionen måste exporteras, en liten del i
jämförelse med tidigare år, då ungefär två tredjedelar
av den schweiziska konstsilkeproduktionen
exporterades.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
