Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krig 42 %. För de enskilda viktigaste grupperna
uppgick fördyringen under respektive perioder till
följande siffror:
Mjölken hade ökat 39 % under de tre första
åren av föregående världskrig och 15 %
motsvarande period under pågående krig, bröd 71
respektive 53 %, potatis 90 respektive 28 %, smör 66
respektive 46 %, fläsk 112 respektive 73 %,
kalvkött 118 respektive 69 %, ost 59 respektive 33 %,
antrasitkol 120 respektive 102 %.
Siffrorna äro hämtade ur "Stimme der Arbeit",
den schweiziska landsorganisationens tidning, som
även lämnar följande uppgifter av intresse:
Den schweiziska åkerarealen omfattade före
krigsutbrottet ungefär 185,000 hektar, under hösten
1942 nästan 310,000 hektar. År 1943 beräknas
bortemot 370,000 hektar, inklusive småodlingar,
vara odlade med säd, potatis och andra
jordbruksprodukter.
Den utökade odlingen av jordbruksprodukter
nödvändiggör inskränkning av kreatursbeståndet.
Men hellre bli satt på bröd- och potatiskost än
hungra på ost och köttdiet, framhåller tidningen.
Näringsvetenskapliga undersökningar ha visat, att
en hektar bra jord förmår föda i genomsnitt 4—5
personer vid uteslutande mjölkproduktion och
boskapsskötsel, 8—10 personer vid uteslutande
brödsädesodling och 16—20 personer vid enbart
potatisodling.
Det är inte bara Sverige som har det
besvärligt med bränsletillgången. I Schweiz utgör det
av kristidsmyndigheterna fastställda normala
årsbehovet av kol 3,700,000 ton. Medan kolimporten år
1940 uppgick till 2,7 miljoner ton, utgjorde den år
1942 endast li,9 miljoner ton.
Fackligt.
Det schweiziska textilarb.-förbundet,
Schwei-zerischer Textil- und Fabrikarbeiterverband, som
tillhör Textilarbetareinternationalen och som inom
parentes sagt skall ha sin kongress dagarna den
25 och 26 denna månad, har sedan den 1 januari
t. o. m. den 30 juni i år fått en nyrekrytering
av 1,458 medlemmar, vilket måste anses vara
mycket, då förbundet ju icke är så stort. Den sista
december 1942 hade förbundet 8,913 medlemmar,
sedan nya medlemmar tillkommit under året med i
runt tal 3,000. Allt är resultatet av en särskild
aktion för åstadkommande av större anslutning.
Den schweiziska textilindustrin sysselsätter
68,700 arbetare, och under sådana förhållanden
måste en medlemssiffra på något mer än 10,000
anses vara mycket låg. Visserligen finns det en
hel del andra förbund, men procentsatsen organi-
serade arbetare är anmärkningsvärt liten. Enligt
ett meddelande i den socialdemokratiska tidningen
"Volksstimme" i Sankt Gallen kommer ett av de
andra förbunden "Schweizerischer
Stickereiperso-nalverband" (trikåstickarna) att från och med den
1 januari 1944 uppgå i Schweizerischer Textil- und
Fabrikarbeiterverband, varigenom det sistnämnda
förbundets medlemssiffra torde komma att höjas
ytterligare ganska väsentligt. Beslut om den
kollektiva anslutningen har fattats vid en inom
trikåarbetarnas förbund företagen omröstning med
290 röster mot 22. Båda förbunden tillhöra den
schweiziska landsorganisationen, vars
medlemsantal den 31.12.42 uppgick till 231,277.
Kvinnan inom den schweiziska industrin.
Inom den schweiziska industrin äro
proportionerna manliga och kvinnliga arbetare 473,000
respektive 219,000. Männen äro alltså helt
naturligt i betydande majoritet inom industrin som
helhet, men tar man vissa enskilda industrier, som
sysselsätta övervägande antalet kvinnliga
arbetare, är antalet kvinnor avsevärt större än de
manliga. Sålunda sysselsätter
Tobaksindustrin ......... 6,600, därav 5,250 kv.
Textilindustrin .......... 68,700, „ 45,900 „
Konfektionsindustr. och
försv. persedeltillverkn. 39,200, „ 26,900 „
Hotell- o. restaurangföret. 71,000, „ 54,900 „
Hälsovårdsväsendet ..... 20,900, „ 16,700 „
Inom en sådan för Schweiz synnerligen viktig
industri som urindustrin äro proportionerna
ungefär lika, nämligen 17,061 män och 16,578 kvinnor.
Arbetslöshetsunderstödet under 1942.
Under år 1942 utgavs i Schweiz i
arbetslöshetsunderstöd i enlighet med bestämmelserna i
arbetslöshetsförsäkringen sammanlagt 14,93 miljoner
francs (en schweiz.franc = c:a 97 öre). I
jämförelse med året innan betyder detta en ökning
med 2,5 miljoner francs, ökningen beror delvis
på att utearbetena inom byggnadsföretagen
tillfälligt lågo nere under den utomordentligt starka
kyla, som rådde i januari och februari i fjol, och
understödsbeloppen till inom detta
verksamhetsområde sysselsatta ökades. Dessutom hade olika
företag till följd av brist på elektrisk kraft och
bränsle måst inställa driften vissa veckor,
varigenom understödsbeloppen till korttidsarbetare
ökades. Ävenså har den genomsnittliga dagpenningen
ökats. Kristillägget medförde en sammanlagd
ökning av understödet av 335,000 francs under u:
1942.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
